Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (X) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Naturvetenskaper - [11] Liebig, Die organische Chemie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Naturvetenskaper. a 89
synnerligast. i all slags använd naturvetenskap, sådan som Me-
dicinen i. alla utvecklingsformer af Physiologi, Pathologi och
Pharmakodynamik bör vara, måste dock vid löstinsen af
detta, för sin sammanhållighet interessanta och förssin mate-
riella rotfastbet (mången skall kalla denna för ensidighet) läs-
värda, arbete noga skilja de många hypotheser, som der äro
nedlagda eller; rättare sagdt, bwväfda, ifrån det reala inne-
håll af rön och iakttagelser, som der ock i rikt: mått före-
finnes, dels ur författarens egna; dels och hufvudsakligast sar
andras erfarenhet. Kombinationen af det faktiska underlaget
måste, med ett ord, skiljas från den öfverbyggnad af hypothe-
tiskt korsvirke med inläggning af för öfrigt faktiskt "bygg-
nadsmaterial, hvaraf detta arbete i physiologisk anda och me-
ning är öfverfullt.
Att antyda, det dessa kanske för otillbörliga ansedda fri-
modiga yttranden icke äro för stränga, der till Här några bi-
drag. Att anse lifvet som en cbhemisk Proc har länge varit
försökt, liksom att ur Mekanikens lagar förklara dess före-
teelser. Att många af lifvets fenomener låta till en del che-
miskt förklara sig, t. ex. åtskilligt. af matsmällningsprocessen,
andra mekaniskt, t. ex. gångverklygens yttringssätt. bos. djur
och menniskor, det har sin fulla riktighet. Men att åter che-
miskt eller mekaniskt förklara allt i Son det leder mera
till vilkorlighet och vilkorliga satser, än alt helt enkelt och
"biologiskt Söka rk lidn i: Jlifsfenomenerna sjelfva. . Med
MaGENnDiE tänke vi Sälunida. aft Strychninmedlens verkan att
framkalla Stelkramp (tetanus) genom deras vitala verkan på
ryggmärgen är en iakttagelse, hvilken vi kunne i patholaogi-
ska förhållanden äfvenväl på physiologiska skäl och grunder
med fördel (therapeutiskt) använda, utan att finna bevisande
hvad LieBiG sagt om det chemiska förhållandet af proceduren
dervid — sak samma om Blåsyra — så ock med spirituosa
samt gifter och läkemedel (geouere) utaf alla slag.
Indelningen af näringsmwedlen i qväfbaltiga. och
qväfvefria (s. 97 f.), hvaraf. de förra såsom plastiska
ensamt: i blodet öfvergå, de ’sednare åter äre blotta-respira-
tionsmedel, är om ’mnesvärd äfven derföre, att blodet i physio-
logiskt hänseende består af. 2me :motsvariga beståndsdelar,
placga och blo dkorpuskler (blodblåsor , ScHurzz m;tl.),
af: hvilka -hlott den förra tjenar: till inre närings medel
(nutritionsvehikel), de sednare åter :såsom blodets vörliga r€-
spir ationsorganer;, enligt SCHULTZ, torde betraktas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
