Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (X) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Naturvetenskaper - [11] Liebig, Die organische Chemie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 ÖFVERSIGT ÅF DEN NYASTE LITTERATUREN.
Plastiska näringsmedel äro: Respirationsmedel iro:
Fibrin SE Fett Brassoria &c.
Albumin) hos vexterna, Stärkelse Vin
Cuseim | Gummi Ol
Kött och + SR Såcker Bränvin.
Blod | TOS nE Pectin
— I fråga om andedrägtens ”chemiska” (eller kanske rättare
sagdt physiska) process är det klart, att vi vid lika antal an-
dedrag vid samma temperatur och täthet i luften förtära en
större mängd syre vid hafsstranden än på bergen, samt att i
förhållande dertill mängden af utandad kolsyra och inandad.
syrgas ändrar sig med Barometerståndet. Sammaledes utan-
das man mera kolsyra i lägre temperatur och högre lufttryck-
ning > än under motsatta förhållanden; så att ock i samma
mån mer eller mindre kolämne i maten måste njutas, sålunda
mer i Sverige än på Sicilien, om vintren mer än om som-
maren. För Tyskland uppgår skillnaden emellan dessa årsti-
der, säger LieBicG, till en åttondedel. — Mennisko- och djur-
kroppens specifika värme är, som bekant, på det hela intet
vexel underkastad, utan, oberoende af omgifvande medium,
således under equator och pol i hvarje menniska densamma
(+ 369 C.), oaktadt afkylningen och värmeersältningen på 0-
Tka trakter af jorden är så högst olika. Såsom hvarje kropp
afkyles. dock äfven ön kroppen. Men den inre ersättningen
af värme i de olika köldgraderna finner Förf. beroende på
vexelverkan af: matens beståndsdelar, hvilka förena sig med
starkare tillförsel af syre. Dervid använder Förf., såsom tri-
vial, en icke desto mindre träffande jemförelse mellan djur-
kroppen och en ugn. Likgiltigt, hvilka former maten i krop-
pen antager, hvilka förändringar som dessa än må undergå,
den sista förändringen, den de erfara, är dock den af bränn-
materialets kol till kolsyra, dess väte till vatten, qväfvet och:
"obrändt kol i urin och execreta. För att hålla en sådan ugn
>
i jemn värme, måste, alltsom den yttre temperaturen vexlar,
sen olika mängd brännmaterial inskjutas. — Omne simite clawu-
dieat skall härvid mången säga; och för sin del begriper ej
heller ref.; huru härmed skall förstås den för honom: temligen
alldagliga och på ögonblicket inträffande subjektiva känslan af
sig utvecklande värme genom korta kallbad, tagna midt i vin-
terkylan. Visst ligger häri någonting mer, än det blotta che-
miska förhållandet, eller är åtminstone detta ej utredt "). Om
än kläder sättas till equivalenter (s. 22) för mat, så begripes
+) Så länge detta är fallet, finnes intet skäl att bortlägga den bio-
logiska åsigten, enär den physiska och chemiska ej förklarat så all-
dagliga företeelser, som de anförda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
