Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (X) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Naturvetenskaper - [11] Liebig, Die organische Chemie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Naturvetenskaper. ; 91
ej dermed, att samma kläder, i hvilka jag förut kände mig
frusen, genast på ögonblicket, efter ett kort kallbad, kunna
finnas varma, ej heller att ett kallt fotbad med gång efteråt
gör fölterna varmare, än vanligt. Äfven är det högst osanno-
likt, om vi ginge nakna, som Indianen, eller vid jagt ock fiske
vore utsatta för samma köldgrad, som Samojeden, att bränvin
då blefve lika oskadligt, som förtäringen af tran och olja. —
Deremot tala kapten Ross” erfarenhet i stort, under” dess
polarresa.
Kol- och vätehalten i spiriluosa ersätta ej heller hvad
som genom andedrägten förtäres, såsom LieBiG vill, emedan
ingen inflytelse i lifvet så mycket hindrar lungornas förmåga
att befria blodet från dess kolbalt, som just dessa medel, en-
ligt Prours rön och försök, dem LieBic, underligt nog, här
ej anfört, under det att Prout eljest är den författare, på
hvars rön han lägger, snart sagdt, den mesta vigt. Skole vi
med Förf. antaga spirituosa, t. ex. bränvin, som respirations-
medel, så är sålunda skäl förhanden att kalla detsamma för
respirationshämmande, enär det äfven i små doser hin-
drar blodet och lungorna, mer än andra imfytelser i lifvet,
att befria sig från kolsyra, många andra skäl att här förtiga.
För öfrigt har den allmänna naturlagen sin riktighet, det mäng-
S
den af mat, som bör åtnjutas, rättar sig efter andedragens
antal, efter lufttemperaturen och mängden af det värme, Sö
djurkroppen utåt lemnar ifrån sig; och såsom hvarje naturlag
admitterar äfven denna inga undantag; det medge vi lika vil-
ligt som skyldigt. Bränvin eller utspädd sprit åter höra lika
litet till maten som blåsyra. ehuruväl denna äfven innehåller
kol och väte, samt qväfve dessutom, alltsammans elementar-
delar i djurkroppens sammansättning; samt lika litet som vi
kunna säga, det phospbor, svafvel, arsenik (Orfila) och jern
m. fl... ehuru ingående i menniskokroppens sammansättning,
per se höra till dess physiologiska ”respirationsme-
del”, eburuväl-de verka förändringar i blodets färg och sam-
mansättning såsom af plasma m. m., samt äfvenväl hafva pa-
ihogenetiskt egna verkningar på respirationen. Misslyckadt
synes således Förf:s liksom föregående chemisters försök att
förklara verkan af gifter och medikamenter (gaouaze) genom
kännedomen af de chemiska beståndsdelarne; aldrasynbarast
har han strandat vid förklaringen af Strychnens verkan på
ryggmärgen. Lyckligtvis har han aktat sig att närmare vid-
röra verkan af andra metaller än jernet, såsom den mest i
djurkroppen ingående. Det kan med visshet förutsägas, att
ehemiska - förklaringssättet af de öfriga metallernas verkan på
djurkroppen skulle utfallit än mera otillfredsställande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
