Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XI) - Svedelius, V. E. Om arfsrätten till Sveriges krona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4102 Om ÅA rfsrätten
kunde af en gammal frihet eller en bestämd plan att störta
Arfriket, om Prinsessan Anna var ämnad att bära en spira
utan makt, eller den svagsinte Hertig Magnus att gifva helgd
åt herreväldet 7); allt detta har den sfoge Erik Sparre lem-
nat obestämdt och den listige Hogenskild Bjelke förtegat.
Honungens, Hertigens och Högadelos strid tillhör Sveri-
ges Statsrätt i allmänhet mera än den serskikda punkt, som
vi behandla, nemligen kronans öfverflyttning "från en person
till en annan. Dess ärftlighet var så högt erkänd, att äfven
de lifligaste önskningar för dess upphörande måste ej blott
medgifva dess giltighet, utan äfven bekräfta den och vidga
dess gränser. Kalmare stadgar, med en omisskännelig riigt-
ning från Monarki till oligarkisk regering, emot Arfriket men
för Valriket, skrefvos år 13587, oeh redan 1590, på en tid,
då Konungen och Hertigen voro vämner, men Rådet i onåd,
fängsladt och förföljdt, stadgades en ny Arfförening "").
Denna Statshandling är daterad d. 7 Mars år 4390, såle-
des samtidig med den rättegång, hvarmed HH. Johan förföljde
de Hådshecrar, dem han ansåg vållande till föreningen med
Polen, som han förr lifligt önskat, men nu ångrade. HKonun-
gen och Hertigen, sinsemellan försonade, förföljde Rådet ge-
mensamt; dock HRonungen mest. Herrarne försvarade sig med
större framgång än de angrepos — hvilket icke bidrog att
minska Konungens bilterhet. Dem han ej kunde öfverbevisa,
plågade han med anklagelser, och det var troligen karakters-
svaghet mera än ädelmod, som hindrade honom att gjuta de-
ras blod. Under hat å Konungens sida, förtryek och svaghet
å Rådets, tillkom den nya Arfföreningen, utfärdad, likasom
den gamla, af Rådet och Ridderskapet, fastän på allmän Riks-
dag. Den undertecknades samma dag alla fyra Stånden för-
klarade de anklagade Herrarne hafva förtjent Konungens onåd,
om de ”sig med god skäl icke försvara kunde” Yt"). Den är
således att anse såsom en Ständernas protest emot de Aristo-
kratiska stämplingar, som ansågos hafva varit å bane, och af
Rådet mera aftvingad än fritt beviljad.
+) Geiser, S. F. H. D, II 288. ++) STIERNMAN, I. d3Z8.
xxx) Riks. Ark. Hist. Saml. till Johan IIL anf. af Fryxeur, Ber.
ur Sv, F. Hist, IV. 114—115,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
