Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XI) - Svedelius, V. E. Om arfsrätten till Sveriges krona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4118 — Om Arfsrätten
annat rike; men att dertill fordrades Ständernas bifall, sades
icke; VILo furstarnes pligt att, då de trädde i äktenskap,
sådant communicera med Kongl. Maj:t och Rikets Råd, samt
lära, och i denna uppföda sina barn. Slutligen bör tilläggas,
alt i hela Riksdagsbeslutet nämnes blott H. Carl Gustaf, men
ieke hans broder, Adolf Johan, till hvars ätt arfsrätten sålte-
des ej sträckte sig.
KR. Carl X. Gustaf regerade blott sex år. Hans död bragte
ett barn på thronen: en lång förmyndare-regering var nödvän-
dig. Succession och arfsrätt efter 1650 års beslut bekräfta-
des. Drottning Christina framträdde likväl med anspråk, dem
hon år 1654 afsagt sig. Hon begärde successionsrätt i hän-
delse af ER. Carl XI:s död utan söner. Till detta påstående
lades väl en förnyad afsägelse af kronan för den unge Konun-
gens tid, men blott med vilkor, att hennes underhåll skulle
utan uppehåll och minskning utgå samt hennes person visas
tillbörlig ”respect.” Dessa anspråk vunno hos svenska folket,
för hvars hjertan Christina nu var blifven främmande, intet
bifall. Hennes afsägelse hade varit ovilkorlig; hennes nya an-
språk möttes af Ständernas strängaste ogillande och förkasta-
des fullkomligt +).
Jemte det således det Pfalziska huset försäkrades om sin
lagliga rätt, stadgades för den nya förmyndare-styrelsen en ny
Regeringsform. Den var grundad på den äldre af 1634, med
den skillnad, att Konungens moder nu erhöll plats i styrel-
sen. En sådan nyhet infördes ej utan betänkande. Den höga
Aristokratien fruktade furstliga personer ibland sig, och emot-
tog ingen sådan utan till namnet. Heldre bröto de den döde
Honungens testamente, än de lemnade hans broder en plats
uli regeringen. Striden om KR. Carl X:s testamente är bekant;
den var personlig och föranledd af den högre adelns fruktan
för H. Adolf Johan och reduktionsmannen Herman Fleming.
Konungen hade utnämnt den förre till Riksmarsk och den sed-
") Srtrernman, IL. 4571, jfr Fryxerr, Berättelser ur Sv. Hist.
D. X.: 268. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
