Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XI) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Theologi - [12] Lénström, Lärobok i de Theologiska Pränotionerne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN:
Förf. ganska riktigt hämtar ur den ehristliga uppenbarelsen,
som är den öfvernaturligas ”verklighet.” Ur samma ”verklig-
het” utvecklas (8.20) Skriftens Inspiration, och 8. 21 omtalar
Theologiens förhållande till ouppenbarelsens ”historiska verklig-
het.” Allt detta förutsätter naturligtvis, att denna ”verklighet”
redan blifvit till sin art och beskaffenhet framställd och ur
dess egendomliga urkunder skildrad. Nu kommer emedlertid
denna framställning af ”faktum” först $. 22 ff., sedan på be-
skaffenheten af detta faktum redan en lång bevisföljd blifvit
grundad.
Hvad som vid första ögonkastet synes fördelaktigt utmär-
ka detta arbete är en stor rikedom af tankar och fakta, raskt
och lifligt nedskrifna. Det innehåller en rik skörd af ”läse-
frukter” från TWESTEN, NCHLEIERMACHER , HEGEL, NACK, BrETt-
SCHNEIDER m. fl, vittnande om en icke ringa beläsenhet i hit-
hörande ämnen; Rec. tror, att boken genom denna sin detalj-
rikedom kan blifva gagnelig, och erkänner villigt, att han för
sin del af densamma skördat ett ej ringa gagn.
Mindre tillfredsställes rec. af det sätt, hvarpå Förf. sam-
manfört dessa läsefrukter, hämtade från så olika håll Vis-
serligen finnas ställen, der Förf. redigt och uttryckligen angif-
ver de förff., hvilkas ord han refererar, skiljer på deras utsa-
gor och låter dem framträda med vederbörlig kritik och för-
medling, i ett upplysande och lärorikt sammanhang. Men
andra finnas, der Förf. utan all kritik kastar om hvarandra be-
stämningar, hämtade ur de mest olika, ofta mest stridigza, syn-
punkter. Derigenom uppkommer en mängd af motsägelser, så
att stundom till och med det yttre skenet af sammanhang och
enhet saknas. Detta inträffar redan i stycket om ”Religionens
definition” (p. 2 ff.) ”Religion är menniskans känsla af sitt
absoluta förhållande till ett högsta väsende, hvilken yttrar sig
i hela själens undergifvenhet, i tro, kärlek och dyrkan. Den
är Guds uppenbarelse af sig sjelf: till menniskans frälsning.”
Definitionens första form närmar sig SCcHLEIERMACHERS definition
af religion såsom ”menniskans känsla af sitt absoluta beroende
af Gud.” — Definitionens andra form återfinnes hos SacKk. En-
ligt densamma är religionen Guds verksamhet ("uppenbarelse
af sig sjelf”). — Gud är religiös, då deremot enligt den
föregående menniskan är religiös. Identiteten af dessa
båda utsagor kan åter icke antåägas, såvida ej ”såsom t. ex. i
Hecers spirituela Pantheism, menniskoanden identifieras med
den gudomliga anden, och man nekar den sednares transscen-
dens.” Men denna åsigt klandrar Förf. sjelf p. 16. Förf. har
ock redan p. 8 med uttryckliga ord upphäft den i paragrafen
yrkade identiteten mellan religion och uppenbarelse, eller att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
