Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XI) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Naturvetenskaper - [18] Arrhenius, Utkast till Växtrikets Terminologi - [19] Nyman, Öfversigt af Växtfamiljerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Naturvetenskaper. 141
märksamhet lemnar åt den af bruket stadgade auktoriteten;
utan följer en för tillfället uppgjord theori, kan följden icke
blifva någon annan. Förf. till den terminologi, vi här anmäla,
har slutit sig till det beståndande, den Linneanska terminolo-
gien, med de tillägg och modifikationer, som i organografiskt
hänseende äro af vigt; men deremot förbigått, eller blott så-
som synonymer anmärkt de flesta nyare termer, hvilket viicke
kunna anse för en ringa förtjenst. E. FR.
[19] Öfversigt af Växt-Familjerna, med afseende på
deras användande vid växternas undersökning och be-
stämning, enligt Professor Fries’s system utarbetad af
Carl Fredr. Nyman. Stockholm 1843, P. A. Norstedt &
Söner. V och 118 sid. 8:o. (Pris: 4 R:dr B:ko:)
Att studiet af växternas naturliga familjer med kärlek och
värma äfven inom vårt land mera allmänt börjat omfattas be-
visas bland annat af de bearbetningar och anvisningar öfver
det naturliga systemet, som under sednaste åren utgålt från
svenska tryckpressen. Denna företeelse är ock i högsta måtto
glädjande; — ty det är en obestridlig sanning, att botaniska
studiet först då i egentlig mening adlas till sann vetenskap,
när genom detsamma växtverlden sammanfattas till ett helt,
ordnadt efter samtlige delarnes imbördes frändskap, och sålun-
da med fästadt afseende på de flere eller färre utvecklings-
grader hvarje växt genomgår. Nyare tidens botaniska arbeten
hafva ock alla det gemensamt, att de ordna växterna efter
naturliga familjerna, hvilket vill, såsom nyss antyddes, ingen-
ting annat säga, än att den nyare botaniska systematikens huf-
vudsakliga syfte visat sig vara, att till ett helt ordna växtri-
ket efter frändskapen emellan dess hufvudformer. I grunden
kan: blott ett naturligt växtsystem gifvas; men detsamma kan
i många hänseenden varieras, ty förvandtskapen växterne e-
mellan är mångfalldig, samt visar sig uti flere olika rigtningar,
hvarföre ock flera uppställningar hafva blifvit gjorda öfver
växtfamiljerna, - alltefter som olika systematiei uppfattat fa-
miljernas mångsidiga frändskap från olika sidor. I det hela
förlorar visserligen vetenskapen ej på denna mångfalld af.olika
anordningar öfver familjerna, ty dessas ferfalldiga ömsesidiga
frändskap uppdagas amer och mer, i samma mån som den fram-
ställes under flera förhållanden.
Vi ega sålunda flera; så kallade, naturliga systemer, ehuru
få af dem svara emot ideen af ett system, Företrädet måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
