Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XI) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Naturvetenskaper - [18] Arrhenius, Utkast till Växtrikets Terminologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 ÖFVERSIGT AF PEN NYASTE LITTERATUREN.
ra alldeles tillräcklig; — ty i hvarje speciellt El bekölves
ändå en närmare förklaring öfver dess beskaffenhet — så bi-
behöll likväl Linné de redan i konstspråket då antagna, och
flere nyare har man sedan velat införa; alla lika öfverflödiga,
ty äfven de äldre t. ex. capsula bacca 0. s. v. afvika icke från
hvarandra mera, än ett hinnaktigt blad från ett köttigt, hvilka
man dock icke gifver några sjelfständiga benämningar. — Värst
är, att man lätt förgäter skillnaden i sak, för deu sålunda
onödigtvis antagna namnskillnaden, Sch äfven i andra de-
lar af terminologien möta oss en mängd i nyare tider införda
specialbestämningar, af hvilka äfven de bäst grundade, såsom
skillnaden emellan folia pinnata och pinnatisecta, i tillämp-
ningen möta oänd.iga svårigheter; och konseqvent borde man
äfven hafva egna benämningar på de enkla vid basen ledade
bladen, såsom hos Citrus; på de vid basen med stammen sam-
manhängande och ledade bladskaften; — men då man för den
i fysiologiskt afseende ojemförligt vigtigare skillnaden
emellan caulis continuus och articulatus nöjer sig med dessa.
bestämningar, så kunde man gerna i bladbeskrifningen stadna
dervid. Men, för att icke förirra oss på ett omätligt fält, an-
märka vi blott, att om terminologien verkligen skall kunna
göra några främste. så måste detta ske, icke genom en fort-
satt analys. utan genom en genetisk synthes. Dervid må man
dock icke lemna ur sigte, att lika litet som en grammatik
eller ett lexikon lärer ett folk ett nytt språk, lika litet om-
skapar någonsin hädanefter en terminologi det botaniska språ-
ket. Delta lyckades en enda gång för Linné, men af lätt be-
gripliga skäl, aldrig för någon mera. Endast nya begrepp
fordra nya benämningar, som ock derföre måste göra sig gäl-
lande. Men skapare af ett helt och hållet nytt konstspråk,
såsom t. ex. VVALLrotH, PETTERMANN m. fl., löpa fara att in-
gen anser mödan värdt lära sig detsamma; och om äfven ett
sådant, med mera logisk konseqvens utbildadt, skulle kunna
göra sig gällande, vore dock dermed ingen förenkling vunnen;
ty man nödgades ändå alltid att, jemte det nya, ren lära sig
det äldre könstspråket. för att ej gå miste om våra och äldre
tiders rikhaltiga litteratur. Hvart föröfrigt denna prisade kon-
seqvens leder, då man påtvingar orden en annan mening, än
den allmänt vedertagna, kan man se af följande af SCHLEIDEN
citerade exempel:
Secale cereale: spica sömplex, rächis inarticntata. HRunth.
Secale cereale: spica composita, rachis articulata. Nees,
Skulle väl någon kunna af dessa diagnoser tro, att dessa tven-
ne bland Tysklands nu varande utmärktare botanister under
vår vanliga Råg förstå samma växt! Men då man ingen upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
