Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XI) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [20] Janzon, Metrikens fall och upprättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Språkvetenskaper. 165
sådant, hvarföre jag på ett annat ställe ") hoppas kunna fram-
lägga bevisen.
Obekantskap med Grekiska sederna och språket röjer ock
påståendet sid. 48, att det fanns en väsendtlig skillnad mel-
lan begreppen rixzwv Och goystéxtwv, så att det förra motsvarade
hvad vi kallade handtverkare, det sednare hvad vi kalla
koustnär. — Med åoyvréxrov förstods ursprungligen den som
stod i spetsen för zéxtoves, Sedermera en byggmästare; en skill-
nad fanns alltså, men icke den Förf. menar. Under bufvud-
begreppet handtverkare, gacaviorar, hörde rixtoves Såsom en
special-afdelning; dit räknades äfven alla, som vi kalla konst-
närer, t. ex. bildhuggare, som arbetade både groft och fint,
allt efter förmåga och beställning. Naturligtvis funnos några,
som, serdeles lyckligt af naturen begåfvade, företrädesvis ut-
märkte sig, och naturligtvis åtnjöto de ett större anseende,
men detta anseende var blott personligt, på samma sätt vi
urskilja en mästare från en klåpare. — Barnslig är i alla fall
Förf:s argumentation sid. 62, att, emedan de som slöjdade
Priamos” palats af Homer kallades zéztoves ävdoss Och icke do-
Ystixtoves, följer, att hans palats icke varit architektoniskt.
Förf. vill icke, sid. 49 o. f. medgifva, att byggnader an-
lagda för ett visst, icke-ideelt ändamål kunna göra minsta an-
språk på konst och skönhet, utan förmenar, att detta predikat
endast kan tillkomma de gamlas tempel. Hr J. har härvid
icke tänkt på, att de architektoniska mästerverken icke blott
utgjordes af tempel (som dessutom betraktades såsom Gudar-
nas hus, i bokstaflig mening, och som, då Gudarna icke tänk-
tes såsom blotta ideer, utan betraktades såsom verkliga kon-
kreta personer, således hafva en mer än blott ideell betydel-
se), utan äfven icke derpå, att till dessa byggnader äfven
hörde gymnasier, palestrer, stadier, theatrar m. m., samt att
just dessa voro de ansenligaste och kanske mest praktfulla.
Att uppresa en byggnad utan ändamål — blott för prydnad
skull — föll ingen Grek in; utan allt hvad de arbetade, ifrån
gudabilden till den simplaste lampa, var mer eller mindre
vackert, konststycken; derföre gjorde de icke, som vi, någon
skillnad mellan skön konst och manufaktur; och gymnastiken
åtnjöt fullt samma ära som musiken.
Att palmträdet (äfvensom andra växter t. ex. acanthus)
utgöra naturtypen för pelare, anses, mig veterligen, för all-
deles afgjordt; derpå tviflar likväl Förf., emedan det förekom-
mer honom orimligt, att ”väggarna skulle utgöra de liksom
35
utplattade delarna.” Visserligen är detta orimligt, men hvil-
+) I min snart utkommande Arch&ologi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
