Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XI) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [20] Janzon, Metrikens fall och upprättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
na bildstod är förlorad och vi blott deraf hafva en torftig be-
skrifning, som väl lär oss huru den i yttre hänseende var be-
skaffad, att Grekerna erkände den för ett konstens mäster-
stycke, samt att konstnären dervid haft ett par Homeriska
verser för ögonen. Men detta räcker icke till för att vi må
sluta till, ”att denne Zeus i medvetandet och respekterandet
af ett absolut och ofelbart förnuft här framstår med en frihet,
med ett lugn, och med en tillförsigt, som vore han sjelf verl-
dens beherrskare.” — Att i sinnlig gestalt afbilda Allfadren,
den Evige och Ende, står för öfrigt icke i mensklig makt:
alla konstens försök i denna väg måste blifva oändligt svaga
approximationer. : 2 ;
Om föröfrigt Hr J. hittills baft tillfälle att mera studera
den helleniska kulturhistorien, skulle han icke undrat, att de
nyare Grekerne icke stötte sig öfver Homers framställning af
Zeus och hela den öfriga gudafamiljen, såsom stridande mot
det moraliska begrepp man måste fästa vid Himmelska väsen-
den. Ty just detta inträffade verkligen. Redan Ioniska sko-
lan hyste helt andra begrepp om Gudarne. Redan Pindaros
Ol. I. 45 f. klandrar dessa fabelns ovärdiga berättelser om gu-
darnas handlingar, och slutar (enligt Hr J:s egen öfversättning):
Skalden höfves likväl
om högre makter värdigt sjunga:
ty då skulden mindre blir.
Tjogtals andra vittnesbörd skulle derpå kunna anföras; men
det är nog alt nämna, alt ingen af Greklands upplyste män
trodde på den Homeriska, esthetiskt sköna, men materiella
anthropomorphismen; att Platon just derföre förvisade Homer ur
sin ideala stat; att Homer väl lästes i Athens skolor, men i
kastrerade editioner, in uswn Delphini; att Plutarch skref en
serskild afhandling, innefattande råd till skolmästarne, huru
de hos ungdomen skulle motväga inflytelsen af denna osedliga,
men för dess öfriga bildning nödvändiga Iektur. — Skulle jag
ytterligare tillägga, att den Homeriska mytbologien lika litet
i det historiska Grekland var hyllad af gemene man, som af
de upplyste; att Phidias och de öfriga konstnärernas, i arti-
stiskt hänseende, herrliga gudabilder egentligen endast voro
ett föremål för esthetisk beundran, men icke för folkets dyr-
kan (lika Hitet som katholska menigheten dyrkar Raphaels Ma-
donnor, utan vida mer fianer sig uppbyggd af de gröfsta och
- suddigaste målningar), hvarföre ock den Grekiska menigheten
ansåg denna afvikelse från den antagna kanon såsom en pro-
fanation, — om jag skulle säga detta, så skulle Hr J. anse
detta för en högst orimlig paradox. Likväl var förhållandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
