Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XI) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Philosophi - [27] Snellman, Läran om Staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Philosophi = is
PHILOSOPHIL
[27] Läran om Staten. "Af Joh. PViUh. "Snellman.
Stockholm, Z. Heggström 1842. 448 sid. 8:0: (Pris: 2 R:dr
24 sk. B:ko.)
Utan vidare omsvep öfvergå vi till framställningen utaf de
väsendtligare, mest karakteriserande delarne af detta arbete.
Uonon ett Samhällsför drag har icke hvar och en stat upp-
kommit, men det utgör så till vida yttersta principen för hvar-
je samhälle, som allt samhälle vore otänkbart, om ej den en-
skilda viljan kunde med bibehållen fribet underordna sig den
allmänna. Den allmänna viljan är Nationalitet, d. v. s. en för :
någon viss nation egendomlig form af den allmänna menskliga
bildningen; kärleken till denna nationalitet (språk, fädernejord,
fosterländska seder, lagar och inrättningar) är Patriotism. —
Efter inledningen, hvars hufvudinnehåll vi angilvit, fram-
ställes (efter Hegels indeloving) statslärans ö:ne höfvindmömtata
Familjen. Medbörgeliga Samhället och Staten: é
Familjens väsende är att utgöra sedlighetens omedelbara
tillvaro såsom kärlek. — Stränghet yrkas emot äktenskapsskill-
nader före barnens utträdande ur familjen. - Egendomen anses
tillhöra familjen; rättigheten att göra barnen sidlösk anses bar-
Värk jajoråtsstiftelsor förlkastås. ; Re
Det. medborgeliga samhället omfattar feke Såsom farljen.
endast en mindre del af samhällets medlemmar, det sträcker
sig till alla, likaväl som staten; men det skiljer sig från sta-
Jä så, alt individen är medlem af medborgeliga samhället, då
han sträfvar för sitt eget sjelfbestånd, sina enskilda ändarna
utan att göra intrång på samhällsmedlemmarnas frihet, att han
deremot såsom medlem af staten har det allmännas bestånd
till föremål för sin verksamhet. = Den politiska lager har till
föremål sjelfva statsinrättningen och statsmaktens" ordnande,
den medborgeliga (erblageh- i allmänhet) deremot samhälls-
medlemmarnas sjelfbestånd, medbotgeliga frihet. Den förra
kräfver ej endast laglydnad, utan Palos d. v. s: "fordrar en-
dast, att medborgaren under sträfvandet för egna ändamål ly-
der samhällets lagar. — Utom ett lagbundet samhälle finnes
ingen frihet, emedan våldet då vore lag, råa styrkan rätt.
Lagen realiserar således individets frihet, och om den synes
lägga band på friheten, så kan detta sken endast uppkomma
genom förvexling af frihet och godtycke; Lagen specificerar
äfven förnuftets allmänna bestämningar för rätt och orätt,
hvilka eljest äro rent formela, och realiserar således icke min-
dre moraliten än friheten; — Förnämsta villkoret för ’domare- :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
