Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XI) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Philosophi - [27] Snellman, Läran om Staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Philosophi 289
som nu kallas folkbildning
g, behöfver icke folkskolan stadna;
den der meddelade bildningen bör vara humanistisk, ehuru vid
densamma aldrig kan bli fråga om antikens studium.
Staten. — Nationalandan: Uti det medborgeliga samhäl-
let inskränker lagen individet inom en bestämd bana; men i
staten skall lag ej blott lydas, utan stiftas, icke blott med-
borgares bifall vinnas genom enligheten med sedens fordringar,
utan millioners handlingar styras med eller mot deras vilja.
Hvar finnes här gränsen mellan rätt och orätt? Hvar ett band
på (den maktegande) individens godtycke? 1 statsförfattnin-
gen. Men frågan gäller ofta just dess upprättande; och äfven
sedan det blifvit bestämdt, hvem som skall stifta lag, hvem
som skall styra, så återstår ännu för den bärtill utsedde ett
ovmätligt fält att verka, der han är ledd endast af egen öfver-
tygelse och ytterst hänvisad blott till eget fritt beslut. Men
skall hans beslut icke vara godtyckligt, så måste det hvila på
insigt uti hvad landets väl kräfver, d. ä. ledas af nationalandan.
Hvad som åter är nationalanda eller nationell öfvertygelse om
det i hvarje fall rätta måste individen sjelfbestämma. National-
andan kan studeras uti institutionerna, uti statsförfattningen, uti
medborgeliga samhällets lagar, i familjen, dennas uppfostrings-
sätt, och uti allmänna undervisningen. Men individens uppfattning
af nationalandans innehåll kan, oaktadt studium, oaktadt pa-
triotism, dock vara felaktig; hans handling blir ock då för-
kastlig. Våga! Lyckas eller fall! Den domen står fast. Hon
står skrifven på hvarje blad i historien. — Politisk jemnlikhet
och frihet: Politisk jemnlikhet är den, att hvarje menniska fritt
får föröka sin bildning och utveckla sina krafter, för att efter
förtjenst hinna hvarje rättighet i samhället. Utan denna jemn-
kikhet finnes icke politisk frihet, i den mening bon af samli-
den fattas. — Om de olika styrelseformerna: Det bästa och
mest lärorika någon skriftställare anfört angående styrelsefor-
merna är de omdömen och förslag, som varit grundade på
studium af någon serskild bestående författning samt den na-
tions tänkesätt och seder, hvilken denna statsförfattning till-
hört. En styrelseform uppstår nemligen icke hos en nation
på grund af allmänna spekulationer, ej heller har hon, såsom
bestående, anspråk att evigt gälla; utan hon framgår ur stun-
dens kraf. All politisk lagstiftning får derföre formen af en
klokhetsmesyr, hvars enda rättsgrund är att för stunden vara
den mest ändamålsenliga och närmast motsvara mnalionens be-
hof. Hvad man dock öfverhufvud kan påstå är, att under de
statsförfattningar, hvilka gynnat den politiska jemnlikheten,
nationens krafter starkast utvecklat sig, så länge icke demo-
kratiskt sjelfsvåld trädt i frihetens ställe; och man måste der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
