Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XI) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Philosophi - [27] Snellman, Läran om Staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490 ÖFVERSIGT AU DEN NYASTE LITTERATUREN.
före anse en stlyrelseform., som "gynnar den förra, men ute-
stänger” det sednare; för den relativt besta, ihågkommande,
att politisk jemnlikbet endast består i allas lika rätt att ge-
nom arbete binna till politisk verksamhet. Representationen:
Historien bevittnar, att en utmärkt monark ofta öfverträffat
folket uti att till sitt biträde framkalla och använda nationens
mest utmärkta förmågar, Hvad deremot ingen enväldig mo-
narki eller aristokrati kan fr ambringa är det sjelfmedvetande,
som nationen vinner genom att utöfva lagstiftarekallet och så-
ledes äfven bestämma styrelsens gång. ”Med bästa vilja kan
jag icke finna någon annan grund för valrättighetens utsträck-
ning än den, att härigenom, likasom genom en symbol, natio-
nens. medvetande om hennes politiska frihet väckes och under-
hålles. Såsom sådan må denna rättighet. derföre anses gag-
nande. Men vill man förena medvetandet hos individen, att
verkligen hafva utöfvat något politiskt inflytande, och tillika
så mycket som möjligt genom valet tillvägabringa ett uttryck
af den allmänna Ballenalkiljgn. så synas gemensamma val helt
och hållet motarbeta detta ändamål. Bild Iningen: göres nemli-
gen genom dessa till en för nationalviljan likgiltig sak... Tio
bildade valmän bland hundrade obildade hafva ingen talan (2).
Deras rättighet att välja måste vara dem fullkomligt likgiltig,
ty de Ja genom densamma aldrig: göra sina frbebessen. sin
bildning gällande vid lagstifningen. Foudelas deremot valrät-
tigheten på skiljda stånd, och jordbrukare, borgare, embets-
män välja för sig, så är hvar: och en valman sina medvalmän
mer jemnlik i bildning, och valet kan för honom ega inter-
esse, då han der ene hoppas göra sin bildning, sina åsigter
gällande. Till borgare och jordbr rukare räknar man väl jöke
dessas tjenare. Må man sålunda gå ännu längre och tilldela
hvarje myndig man valrättighet, men låta den tjenande arbe-
taren bilda en valklass för sig, och äfven denna välja inom
sin högre krets. Valrättigheten kan sålunda blifva lika allmän
som medalj gemensamma ST =
Af det anförda boppas vi att Ran skall hafva bildat
sig en så klar föreställning om Förf:s åsigter, som kan erfor-
dras för att bestämma, om detta hans ärbete förtjenar läsas
eller ieke. Vi hafva: föredragit dess egna bevis för sitt värde
framför förklaringen af vår — för de macd oss obekanta läsare
föga betydande — belåtenhet med detsamma. Vill man; för
den alla delar genomträngande principen hafva ett namn, så
passar lika litet den abstrakt rationalistiska eller den döda hi-
storiska karakteren på den Hegelska åsigten af staten (och
den Hegelska samhällsläran har Förf. laggt till grund för silt
arbete). Lefvande, organiska principer äro fe Hegel: rätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
