Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Mathematik - [34] Lavén, Lärobok uti Mathematik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN:
bruten, och hans multiplikatorer i de serskilda termerna satta
såsom en polynomisk koefficient inom klammer; men huru: en
sådan utbrytning skall verkställas, är ej förut lärdt.. Det är
likväl något, som beböfver serskildt visas, emedan nybörjaren
tidt och ofta förvillar och misstager. sig härvid. Att division
äfven kan betraktas såsom ett sätt alt finna, huru många gån-
ger ett tal innehålles i ett annat, omnämnes ej - vid defuutto-
nen på deltä räknesätt. Obhestämda tals, i synnerhet polyno-
mers, division är alltför knapphändigt afhandlad i detta Kapi-
tel, men mera derom förekommer i det följande i sammanhang
. a
med exemplen. Redan vid division i hela tal visas att = (0,
-hvilket torde vara förtidigt. Andra kapitlet handlar om br åk,
äfven kontinuerliga eller kedje- -bråk. — Tredje kapitlet hehe
ler exempel och oldansr förenklade multiplikations- och di-
visions-sätt samt grunderna af kombinationsläran och sanno-
« likhetsräkningen. Sid. 104, rad. 7Z nerifr. står m<n i
stället för m>n. Svaret i exemplet 350 sid. 427 bör vara
41
= Det uppgifna bråket — 36 åter uttrycker sannolikheten att
slå esset åtminstone en gång i två slag. Fjerde kapitlet, om
sorter. I en not läres sättet att använda räkneramen. Femte
kapitlet, proportionslära samt alla de räknesätt i Arithmetiken,
-som derpå grunda sig, jemte en mängd öfningsexempel. Sid.
-460 sägas sins ante dude någe bla och irrationella tal
vara detsamma, men sid. 283 visas riktigt, attirrationella quan-
titeter kunna vara än kommensurabla, än kanse sura sins
emellan. Förf. och flera med honom anse ordet proportion
icke böra nyttjas om förhållandet . emellan tvenne storheter,
utan i samma bemärkelse som analogi. För bibehållandet af
den förra betydelsen saknas likväl icke skäl. Ett sådaht är
sdet vedertagna språkbruket. I dagligt tal nyttjar man icke
ordet om fyra, utan om två slarketer, som jemföras med hvar-
sandra. = Begreppet af förhållande, som mån vill sätta i stället,
är vidsträcktare. Det gifves många slags förhållanden allt ef-
ter olika jentöielsspadlter; förhållanden af hat eller kärlek
emellan menniskor, förbördlvjden emellan föremål i anseende
till deras färg 0. s. V:; och proportion har blifvit begagnadt
-såsom namn på ett serskildt slag af förhållande, nemligen för-
hållandet emellan tvenne stönkolen i anseende till dalus quan-
titet. Att uteslutande tillvälla sig ordet förhållande, för att
endast använda det i denna sista inskränktare Ean kan icke
sema lyckas för Mathematiken. Sid. 477 Coroll. 4 bevises,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
