Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Mathematik - [34] Lavén, Lärobok uti Mathematik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mäåäthematik. = > i 53
att, om 4: B=C: D, så måste också 4: B=0": D", när
n är ett helt tal, men strax derpå, Coroll. 2, säges det vara
bevist i allmänhet, » må vara hvilken quantitet som helst:
Någon erfarenhetssats är det väl egentligen icke, alt viglerna
af tvenne lika långa och lika hårdt slagna trossar förhålla sig
till bvarandra som quadraterna af deras omkretsar, sid. 492.
Sjette kapitlet, om digniteter och rötter jemte läran om obe-
stämda koeflicienter samt de olika numerationssystemerna. Uti
regeln för en binoms upphöjande till quadrat, sid. 252, hade
något bort vara nämdt angående medlersta termens tecken.
Sedan binomial-theoremet blifvit bevist, serskilt för den hän-
delsen, då exponenten » är ett helt tal, säges sid. 256, att
man för » kan insätta hvilken quantitet som helst. . Denna
anmärkning är på silt ställe först sid. 310, sedan det allmän-
na beviset för detta tbeorem blifvit genomgånget. Anm. 2
sid. 237 gäller också blott, då n» är ett helt jakadt tal. Sid.
262 rad. 21 står: antingen 5n—2 eller ock ön, i stället för:
minst 5n—2 och högst ön. Flerstädes omtalas equationer, sid.
292 följ. upplösas rena equationer af 2:a, 35:e, 4:e och 06:e
graden, och sid. 280 till och med-en fullständig quadrantisk
equation, men först i början af det följande kapitlet säges
hvad en equation är, och ännu längre fram afhandlas equatio-
ners upplösning: Sid. 305 rad. 5 nedifr. står orätt rationellt
i stället för reellt tal. Definitionen på serie sid: 305 är för
trång, såsom allenast omfattande rekurrenta serier af första
ordningen. Sjunde kapitlet, equationer och problemer af för-
sta graden med en och flera obekanta samt obestämd analys
af första graden. I noten sid. 315; der vår tids förnämsta
analytiker uppräknas, saknas Caucnys namn. På följande sida
indelas den mathematiska - analysen i en lägre och en högre
del. Till den förra räknas funktionsläran, till den sednare
differentialväkningen. -LAGRANGE åter säger i början af sina
Lecons sur le calcul des fonctions: ”Le ealeul des fonetions a
le méme objet que le: caleul differentiel pris dans le scris le
plus étendu.” I afseende på de olika slagen af equationer he-
ter det på samma sida: ”equationer kunna vara af tvenne oli-
ka slag, nemligen algebraiska eller analytiska, och derjemte
kunna equationerna våra identiska.” Sedan indelas de analy-
tiska ytterligare i algebraiska och transcendenta. En sådan
indelning. är icke logisk. Sid. 334 framställes såsom en all-
mänt gällande sats, att både 20.0 och — och = äro hka
(0) 00
med en ändlig quantitet. Längre fram antyder emedlertid Förf.
sjelf, att — kan” vara antingen =0 oller =&2. Detsamma
0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
