Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [41] Stockholm, dess Historia och Topographi - Philosophi - [42] Björnstjerna, Om Hinduernas Theogoni m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
är icke vår mening att sätta Förf:s trovärdighet i tvifvel; vi
hafva ej skäl att misstro densåmma;, men vi upprepa livad som
Blifvit yttradt om ett annat utmärkt historiskt arbete"), att
genom noggranna citationer hade vågen varit banad för andra
forskare och trovärdigheten ökad. — Åtskilliga allmänt till-
gängliga källor hafva i förordet blifvit pp öifa Rec. hoppas
att framdeles få jemnföra dem med detta arbete. Hittills bar
detta ej kunnat ske. - Lika litet kan rece. punkt för punkt redo-
göra för sin åsigt af de serskildta ämnenas behandling. - Han
hoppas att den andra delen snart måtte blifva synlig och
väntar - sig att i den finna mycket lärorikt. Om möjligt är,
vill han då ingå i en noggrannare granskning af hela arbetet,
öfvertygad, att en sådan ej kan för Förf. vara ovälkommenr
och för vetenskåpen, enär boken behandlar ett vigtigt ämne;
ej kan sakna interesse. En kort anmälan har han redan nu
ansett sig böra göra och vore han en person, på hvars om-
döme låge någon vigt, skulle han för det, som i denna del
är lemnadt, under hopp om fortsättning, vilja chembjuda :den
okände Förf. sin tacksamhet. S—SsS.
PHILOSÖPHI.
[22] Om Hinduernas Theogoni, Philosophi och
Kosmogoni af M. Björnstjerna. Med en karta. Stock-
holm, P. A. Norstedt & Söner, 1843. XII och 179 sidd. 8:0o.
(Priset: 1 R:dr 32 sk. -b:ko).
”Eburu ringa våra framsteg ännu äro i Sanskrit-litteratu-
ren, kan man likväl med visshet säga, att den lärer oss känna
ett stort forntidens folk, som omfattat vetandets alla grenar,
och som i alla tider kommer att intaga ett utmärkt rum i hi-
storien om vetenskapernas utbildning på jorden.” Detta om-
döme är så sannt och på så riktiga iakttagelser grundadt, att
hvar och en en, som med hithörande ämnen gjort sig någor-
lunda hemmastadd, måste instämma deri. Olika har man be-
dömt Sanskrit- språket under olika tider. För omkring 50 år
sedan yttrade sig Pater Paurinus, den förste Europé, som
skrifvit en (så kallad) grammatika för detta språk, härom föl-
jande: ”Det är ett märkvärdigt prof på djefvulens arga list,
i det han förmått de gamla Brabmånska philosopherne att bil-
da ett så rikt och inveckladt språk, för att så mycket bättre
- kunna dölja deras religiösa dogmer och mysterier icke endast
+) Se Frey, Häft, 3, årgången 1842, N:o 2, sid, 1892.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
