Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Philosophi - [42] Björnstjerna, Om Hinduernas Theogoni m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Philosophi. : 2 KR
för hopens ögon, utan ock för deras, som äro begåfvade med
en viss skarpsinnigket.” Men äfven häri ligger ett erkännande
af språkets förträfflighet och långt framskridna utbildning. Ett
mindre gynnsamt omdöme är fäldt af en för öfrigt utmärkt
och aktad Svensk linguist med dessa orden: ”est quedam
nesciendi scientia.” Detta tillmäle grundar sig likväl på full-
komlig obekantskap med det ämne, hvaröfver han yttrat sig,
samt på fördomar, utan tvifvel föranledda af det ofog, man
stundom med Sanskrit bedrvifvit. "Någon har nemligen trott
sig uti Sanskrit hafva funnit ordet till hvarje hittills olösbar phi-
lologisk gåta, och således gjort deraf mera, än som rimligt var.
Men ”abusus non tullit usum.” Att språkstudiet i allmänhet,
sedan bekantskapen med Sanskrit, har till sin fördel undergått
en hufvudsaklig förändring, hvilken med tiden blir allt mera
genomgripande, torde icke kunna nekas. Våra framsteg äro
visserligen, såsom sagdt är, ännu ringa, och studiet ännu i sin
början; dock har det på de sista 23 åren på ett så förvånan-
de sätt gått framåt, att troligen ingen litteraturgren på så
kort tid gjort så ofantliga framsteg, som den ifrågavarande.
Detta inger oss den förhoppning, att detta studium äfven fram-
gent med lika raska steg skall fortgå — dess källor äro otöm-
liga — och med ännu större och lyckligare resultater utvidga
och rikta vetandets område.
Till spridandet af denna nyttiga kunskap mom fädernes-
landet har Grefve BJÖRNSTJERNA på ett berömvärdt sätt bidra-
git, dels genom en tidigare afhandling om ”Brittiska riket i
Ostindien”, dels och företrädesvis genom ifrågavarande arbete,
hvilket egentligen är en omarbetning af en del utaf det förra.
Förf. utmärker sig genom ett klart, lifligt och varmt föredra
och genom många rätt träffande reflexioner. Önskligt hade
varit, om Förf. med dessa egenskaper hade förenat tillräckliga
studier af Indiens häfder samt säker kritik af sina källor. Vid
ett arbete, sådant som detta, är naturligtvis kännedom i grund-
språket den säkraste ledningen. Men då Förf. af skäl, som i
förordet äro uppgifne, icke kunnat förskaffa sig dem, hade han
väl "bort, så vidt möjligt var, endast hålla sig till de för-
fattare, som erkändt äro de tillförlitligaste, och således icke
t.ex. vid fråga om Hinduernes mathematik och astronomi fö-
redraga Barys uppgifter framför Coreerookes, hvilken dess-
utom skref i en långt sednare tid. Men orsaken är förmodli=:
gen, att den förre lemnat för Förf:s lifliga imagination Mera
tillfredsställande (ehuru ofta skefva) resultater än den sednare.
Sådana källor, som Winrorp’s skrifter och Dabistan, hade här
alldeles "icke bort komma i fråga. Förf. har på ett ställe ci-
terat 4. W. v. ScaoeceLns ”Reflexions sur Pétude des: langues
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
