Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIII) - P. Den Grekiska qvinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
skapsbrott, vill synas, att grundsatserna i detta fall icke varit
serdeles stränga. Efter mannens död var det ingenting ovan-
ligt, att hustrun trädde i nytt gifte; deremot nämnes aldrig
hos skalden, att mannen omgift sig, hvaraf man dragit den
slutsatsen 1), att sådant icke varit sed, men vi tro för vår del,
att dess icke-omnämnande hos skalden blott berott på slum-
pen. Föröfrigt skönjes, att makarna med hvarandra lefvat i
ett lyekligt förhållande, grundadt på inbördes endrägt 2), trohet,
kärlek, under naturenliga förhållanden och naturenliga pligter,
och att den råhet mannen tillät sig i kriget försvann helt och
hållet i den husliga kretsen. Hustrun var sålunda hvarken en
seralj-drottning ?) såsom i Ionien, eller en Spartansk amazon,
en mönsterbild för nutidens emaneiperade qvinna. Flickorna
synas också hafva åtnjatit en billig, men icke öfverdrifven fri-
het. I öfverensstämmelse med detta sedesamma Hf och med
de älskliga taflor af patriarchalisk enkelhet i seder, som möta
oss i Odysseen, ser man kungsdöttrar sjelfva gå att hemta vat-
ten, eller, såsom Nausikaa, med sina hoftärnor åka till hafs-
stranden, för att tvätta kläder, men i karlsällskap fruktade hon
att återvända, för ondt rykte skull. Öfverallt skillrar skal-
den alla kärleksförhållanden så i sak som ord med kyskhet
och anständighet, och äfven den sinnliga njutningen framstäl-
les tuktigt, kort, halfbeslöjadt, mer utan affektation.
Dock förekommer i detta tidehvarf en sed, som tyckes stå
i strid med all ärbarhet, och hvars förklaring gjort kommentato-
rerne stort bekymmer. Vi mena bruket, att manliga gäster bada-
des af slafvinnor, ja tll och med af husmodren sjelf eller hen-
nes döttrar. Några hafva antagit, att då skalden om ädla bus-
fruar nyttjar ordet 10öce, Menar han Aoösvar fxelsvoe, Men SOm
4) Ncegelsbach, sid. 223.
2) ... Od uev ycto 100y8 20ciocov sal äUperov.,
”H 0Y öuogooviovte: vonjuuow oixzov Eyntov
Avno za yvvn.
3) Limburg-Brouwer (Etat I. 1356) menar väl, att äfven i heroiska
tiden matronor och isynnerhet flickor sällan visade sig offentligen, men
hans bevis äro hemtade ur tragedien, hvilka på detta tidehvarf plägade-
tillämpa sin tids seder och således äfven dess. föreställningar om conve-
niensen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
