Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Naturvetenskaper - [47] Fries, Botaniska Utflygter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JIS ÖFVERSIGT ÅT DEN NYASTE LITTERATUREN.
hos dessas Kommentatorer, och leder han häraf i bevis, att Ni-
lens och Gangens Lotus-blommör ej voro identiska, och att
Nebumbiuim speciosum eller de gamles Faba HEgyptia, hvars
stamland är Asiens varmare länder, och som enligt säker upp-
gift ingenstädes finnes vild vestligare än Indien, ”aldrig varit
vild i Egypten, utan som en belig växt dit blifvit införd.
Sålunda utan att vara sedd uti de länder, som ligga emellan
Indien och Egypten, fanns den dock fordom på sednare stället
icke blott efter Herovor och flera samtida vittnen , utan äfven
enligt omisskännliga afbildningar på Egyptiska monumenter
och mynt från den tiden. Men när Isis-kulteu, som vårdade
Nelumbium, upphörde, så försvann äfven denna växt ur Nilen,
och ”vid vetenskapernas började restauration, då man sökte
grundlägga naturvetenskaperna genom uppsökandet och be-
stämmandet af de gamles under medeltiden nästan helt och
hållet äfven till namnen förgätna naturalster, var väl ingen
växt, som gjorde mera bekymmer än de gamles Fabåa Egyp-
tia; — ty den var redan då försvunnen ur Egypten, och
man fann intet motsvarande af kända naturalster.” - Först i
nyare lider, sedan Indien blifvit botaniskt undersökt, har allt
tvifvel om identiteten af den indiska och forn-egyptiska Ne-
lumbium blifvit häfvet, ty så väl äldre egyptiska teekningar
som Grekernes beskrifningar öfverensstämma till alla delar
med nämnde indiska praktväxt. — ”Då man sålunda i en kult
finner. upptagna naturalster, som ej tillhöra landet, så är allt
skäl att antaga kulten äfven vara af främmande ursprung,
och just från det land, Hvarifrån t. ex. den heliga växten här-
stammar.” — ”I Indien, der kulten varit stationär, är ofta
nämnde växt ännu helig.”
Närvarande åfbandling eger för oss Svenskar ett serskikdt
interesse, derigenom att Förf. afslutar densamma genom en
framställning af ”inhemska folksägner jemförde med
Grekernes”, dervid Förf. genomgår de inhemska naturmy-
therna om Skogsrån, Bergsrån, Sjörån och Luftskott,
Elfvor, Vettar, Necken, Tomten och Skogssnufvan.
Förf. lemnar härvid grunddragen till de föreställningar, som
hos folket ”i de klokas mysterier” ännu fortlefva om dessa
förr så mycket fruktade och dyrkade naturandar, åt hvilka
olika växter voro helgade; -— och anmärker Förf., att ”för
den likhet, man upptäcker i olika folkslags mytbologiska före-
ställningar, man icke ovilkorligen behöfver antaga ett lån från
det ena till det andra”; — utan snarare, att ”en slägtet med-
född gemensam uppfattning derföre ligger till grund”; — ty
”npaturalsterna sjelfva äro ett symboliskt teckenspråk, som lika
tydes af hvarje natursinne på samma bildningsgrad. Ju nät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
