Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Naturvetenskaper - [47] Fries, Botaniska Utflygter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Naturvetenskaper: = Dag
mare denna ligger naturen, såsom både i slägtets och indivi-
dens ungdom, ju öppnare är sinuet för detta naturens bild-
språk. En half, söndersplittrande reflexion afleder derifrån,
men — för att fortsätta Bacos yttrande om philosophiens för-
bållande till religionen — ett helt, ett grundligt studium åter-
för till barndomssinnet och naturen.”
4. Öfver Växternes Namn (sidd. 115—178). Förf. ge-
nomgår I. Växtnamnens Etymologi, H. Växtnamnens Historia,
I. Lirneanska reformen af nomenklaturen; ämnen isynnerhet
för Botanisten af stort interesse, — men som dock det huf-
vudsakligaste af denna afhandling förut meddelats i Tidningen
Botaniska Notiser, torde vi få anse densamma såsom till sitt
innehåll mera känd, hvarföre någon exposition af nämnda af-
handling mindre torde vara af nöden. Så anse vi äfven för-
hållandet vara med |
6. Våren, en Botanisk betraktelse (sidd. 208—9236),
hvaraf grunddragen likaledes varit allmängjorda i nämnda Tid-
ning och i Botaniska dissertationer: Här framställes IL Vårens
äntäg och utbildning. I. Vårens olikhet på olika lokaler, eller
under olika år, HI. Vårblommorna, af hvilkas älskåliga doft
hela denna afhandling är genomträngd.
5. Växternas ursprung (sidd. 479—208). ”Ja mindre
man genom erfarenheten kan få veta om ett ämne, desto
friare och vidsträcktare fält öppnas för hypotheser. De som
förkasta alla sådana äro verkligen tadelvärdare än de, som
famlande i mörkret söka tända ljusets första gnista; ty först
derigerom erhåller forskningen en bestämd rigtning. "Den ena
hypothesen undantränger snart den andra, men deränder in-
skränkes utrymmet för desamma, och man framskrider allt
närmare och närmare det sannas utgångspunkt.” Så räsonne-
rande, redogör och vederlägger Förf. först för de vigtigaste
af LInnÉ, Buffon och Winpznow m. fl. framställde hypothe-
serne om växternas urhem, samt framställer derefter sin egen,
att ”hafvet” vore ”den organiska skapelsens qved.”
Förf: utvecklar i detalj och söker med en mängd skäl styrka
denna sin åsigt, under det han uttryckligen reserverar sig, så
väl emot åsigten af något naturalsters omedelbara, utbildade
uppträdande på jorden, som emot generatio xequivoca, enligt
hvilken naturalsterna anses vara en produkt af den lokalitok,
på hvilken de utbildats. - Vidare besvarar Förf. frågar: ” Äger
ännu en fortfarande skapelse rum”, samt visar, att "allt; som
uppkommer af en verklig generatio spoentanea, är icke något
verkligt, - sjelfstärdigt organiskt väsende, utan en generatio
simultanea, en generatio secundaria, som med verkliga orga-
niska naturalster aldrig må förblandas, fast yttre formen kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
