- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1843 /
367

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Philosophi - [57] Afzelius, Hegelska Philosophien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Philosophi. ; - | 567

oss adeqvat fattas, så måste det i sig sjelft äfven vara hand–
ling, verksambet; ty endast i denna form kunna vi vinna ett
förnuftigt innehåll för vårt medvetande. Verksamhet åter
förutsätter, att en produkt verkligen och i sanning framträder,
d. v. s. alt något nytt genom verksamheten träder fram i
verkligheten, och således att förändring finnes. Derföre må-
ste det enskilda vara ett begränsadt, bestämdt, distinkt, ifrån
annat åtskildt och åtskiljbart, och dess delaktighet af det ab-
solutas väsende är ieke vidare att poetiskt uti ana dess närmare
eller fjermare likhet och symboliska representering af hvarje
annat ting, den måste fattas i dess bestämdhet, som innehåller
en del, ett moment af det absoluta, men också endast en del,
och således konstituerar det till ett posilift, som i sin isole-
ring visserligen är ett ändligt, men uti sammanhanget med allt
öfrigt eger sitt värde och sin förnuftiga betydelse. Liknelse-
vis kan man påstå, att ljuset af Heeps konseqventa tänkan-
de, sedan det skingrat och upplöst det Schellingska systemets
dimmgestalter, lät tingens fast bestämda och dock strängt sam-
manbundna verklighet för en ogrumlad blick framträda.
Äfven om de öfriga differenserna mellan ScHerrinc och
Hecer skulle det kunna bevisas, att de med sträng nödvän-
dighet följa ur de premisser, hvilka Scnerunc erkänner, men
icke fullföljer. Utrymmet tillåter oss dock icke en större ut-
förligbet.. Det anförda torde vara tillväckligt såsom motif för
vår djupa vördnad för Hecers vetenskaplighet och för vårt
vissa hopp och vår innerliga önskan för framgång af det HBe-
gelska systemets studium i vårt fädernesland. - Vill man öfva
sig att tänka, så måste man studera och studera ånyo denne
den dristigaste, den konseqventaste, den mest omfattande och
innehållsrikaste af den nyare tidens tänkare. Detta studiom
skall gagna en hvar, hans principer må vara i strid eller öf-
verensstämmelse med de Hegelska. Ty skola dessa principer
höja sig öfver en blott personlig tro, skall deras offeniliggö-
rande blifva något mera än en individuel bekännelse; så blir
metbod, dialektisk talang, systematiseringsförmåga oundgäng-
liga. Och just dessa kan man af Hrcer lära. DertGill kom-
mer ock, att en sådan heros måste måste anses hafva uppta-
git tidens alla vigtigaste problemer, hvilka derföre, anlingen
de nu af HeEGEL till någons tillfredsställelse lösas eller icke,
alltid skola egga och liksom nödga en hvar till interesse för
eller sysselsättning med deras Jösnina. Vi hysa aktning för
andras åsigter, så vidt de ega sin grund i allmännsinne och
yetegskaplishet.s men vill en hvar förvärfva eller föröka dessa
begge. väsentliga vilkor för, en verklig. bildning, så må ban fli-
tigt och troget umgås med en genius, hvars vetenskaplighet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 15 14:36:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1843/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free