Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Pedagogik - [58] Boivie, Betänkande om Studentexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pedagogik. === 369
Betänkande välkoomnet; och imnehåller dessutom många vigti-
ga reflexioner och afgjorda sanningar, ehuvu det leder till ett
resultat, som efter ref:s tanka icke är det rätta. Detta Be-’
tänkande går nemligen ut på, att visa student-examens obe
böflighet, till och med skadlighet.
Utrymmet tillåter oss endast, att ur detta Betänkande
anföra en och annan punkt; den vi anse vigtigare än andra.
Förf. börjar med den anmärkningen, att sjelfva stadgandet’
om den pröfning, som hvarje yngling vid sökt inträde till"
Akademien bör bestå, redan såsom sådan är ett ondt. Hans
omdöme är således fullkomligt allmänt och obetingadt; såsom
icke blott ogillande pröfningen i dess närvarande form, utan
ock all akademisk pröfning genom student-examen öfverbufvud.
Oss synes dock begreppet om pröfning oskiljaktigt samman-
hänga med begreppet om undervisning, nemligen en pröfning,
som anställes icke af läraren, men af annor man; och då de,
hvilka från Akademien till statens tjenst afgå, underkastas
pröfning inför de auktoriteter, under hvilka de sedan komma
att höra; så synes Akademien ock ega rättigheten att pröfva
dem, som vid henne söka inträde. Dessutom visar sig en in-
konsequens i -klandret af denna akademiska pröfningsrätt.
Gymnasii-lärarne klaga öfver, att deras lärjungar pröfvas in-
nan de kunna blifva studenter, men de hafva väl aldrig be-
svärat sig öfver rättigheten att inexaminera dem, de sjelfva.
emottaga från skolorna. Sid. 2 anmärker Förf., att man, vid:
det stränga stadgandet om deras pröfning , hvilka söka inträde"
vid Akademien, glömde, att ”i och med detsamma skärpa
strängheten vid afgångs-examen från Elementar-läroverken.”
Ar afgångs-examen, såsom Förf. påstår, för lätt, så beror ju
detta på dem, som densamma handhafva; — och månne pröf=
ningen vid nämnde examen, i dess nu varande skick, någon-
sin. kan blifva annat än hvad den är? och gifves i allmänhet
någon annan egentlig pröfning, än den så: kallade in-examen?
Man: kan invända, att afgångs-examen vid Elementar-läroverken
anställes inför Ephorus och kamrater, och derigenom får sin -
kontroll. Men dels stå dessa lärare till hvarandra i det in-
bördes. förhållande, att kontrollen ej: naturligen kan: utöfvas
med den opartiskhet och stränghet, som en annav sakernas
ställning gjörde möjlig, dels blir Kontrollen derigenom otill-
förlitlig, att den ena läraren ej fullkomligt kan bedömma den
andra, såsom egande sin kunskap och skicklighet, visserligen
ofta nog i ett närbeslägtadt, mer dock serskildt ämne: Det
samma gäller om Ephorus, dessa embetsmäns både chef och
medbroder, så snillrik, kunskapsrik och nitisk han må vara.
Hvad. hans. insigter angår, skaH- han: alltid ypperligt konutrols
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
