Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Pedagogik - [58] Boivie, Betänkande om Studentexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
lera Theologie Lektorn, samt föröfrigt en och annan lärare,
hvilkens undervisningsämne varit och är hans eget ålsklings-
studium; i öfriga ämnen är förhållandet annorlunda. Ref. är
härom öfvertygad, då han baft tillfälle att erfara någonting
analogt på närmaste håll, nemligen vid Akademien, den tiden
student-examen förrättades af Dekanus. — Det var en allmänt
känd sak, att denna examen gemenligen så tillgick, att exa-
minatorn grundligast förhörde i sitt eget ämne och de närbe-
slägtade, men blott i förbigående gjorde en och annan fråga
i de öfriga, eller: helt och hållet lemnade dem åsido. En
philolog examinerade i de klassiska språken, men brydde sig
t. ex. ej särdeles om mathematiken. Och att denne man ha-
de glömt sina sex böcker i Eurimes, kan väl ingen med skäl
klandra. Annu lefva professorer, som haft denna examens-
befattning, och som säkert hvarken jäfva detta omdöme, el-
ler finna det stötande"). — Och äfven förutsatt, att denna
+) Då den numera aflidne Professor Rupeerc var Dekanus i Philo-
sophiska Fakulteten, tillkännagaf han inför densamma helt öppet, att
ban uti student-examen alldeles icke examinerade uti Hebreiskan, utan
anhöll han, att för nämnde examen få ett biträde för detta språk. Fa-
kulteten beviljade icke blott detta, utan, med hänseende till den ofall-
ständiga kontroll student-examen i dess gamla skick lemnade, föreslog
Fakulteten hos Konsistorium, och Konsistorium sedan hos IHKancelleren
den förändring af nämnde examen, som sedan blef gillad och antagen.
(Jfr Frey, häft. 12). — Från Elementar-läroverken förspordes visst
inga klagomål öfver, att deras elever samt och synnerligen antogos till
studenter; utan det var från Akademien, som reformen af student exa-
men utgick, hvilket vi här i förbigående anmärka såsom ett motstycke
till Förf:s s. 21 yttrade mening, att ”student-examen i sin närvarande
form ursprungligen blifvit föranledd af klagomål ifrån elementar-läro-
verken öfver den efterlåtenhet, med hvilken de ynglingar pröfvades,
som till studenter antogos”; — och då Förf. anhållit, att man ”noga
bör komma ibåg denna omständighet”, så torde det å andra sidan vara
i sin ordning att noga ihågkomma, det denna omständighet ej egt rum.
Vidare må anmärkas, att då Förf. s. 25 medgifver, att ”hvarje oväl-
dig måste erkänna”, det student-examen derutinnan visat sin ”nytta, att
den ådagalagt bristerna vid de lägre undervisningsverken, och visat be-
hofven af dessas förbättring”; häraf dock ingalunda kan följa, hvad
Förf. redan nedanföre påstår, att dessa elementar-läroverkens brister
redan ”blifvit botade”, och att ”i samma stund som elementar-
läroverken kommit i vederbörligt skick, bör denna kontrollerande exa-
men upphöra,” Förf. torde ursäkta oss, om vi högeligen betvitla, att
elementar-läroverkens brister efter student-examens reform ”blifvit bo-
tade”; ty oss veterligen har uti elementar-läroverken ingen egentlig re-
form skett. Med undantag: af tillkomne nya lärare i lefvande språk
och Naturalhistoria står allt på samma punkt, som före student-exa-
mens reform; och äfven om elementar-läroverkens brister blifva bo-
tade, hvilket hvarje sann fosterlandsvän lifligen måste önska; månne
dock hyarje dem ”kontrollerande examen” med detsamma borde ”upp-
höra”? Skulle elementar-läroverken ej, likasom hvarje annan mensk-
lig institution, åter kunna förfalla? Och månne det ej i allmänhet är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
