Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Pedagogik - [58] Boivie, Betänkande om Studentexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pedagogik. RT 394
verken, och en börda för de offentliga. Bör då för dessa
ynglingar sludent-examen bibehållas? man har skäl att frukta,
att denna examen ej kan anställas efter samma grunder och
med samma stränghet, som vid afgångs-examen från Elementar-
läroverken; samt att den derigenom i otid lockar ynglingar
från nämnda läroverk. Hvad återstår att göra? ”Vill Uni-
versitetet nödvändigt mottaga alla klasser af studerande, och
till alla möjliga grader af kunskaper; så måste det äfven vara
betänkt på att bereda dem tillfälle till passande undervisning.”
Förf. gör följande förslag. ”En utbrytning af philosophiska
fakulteten kunde ske, under hvilken den klass af studerande;
hvarom fråga nu är, kunde höra. Herrar professorer borde
naturligtvis icke sjelfva befatta sig med deras undervisning,
utan endast tillse, att den blefve ordentligt skött af deras
adjunkter och docenter. Dessa sednare borde så mycket min-
dre hafva något emot detta förslag, naturligtvis emot en lö-
nande ersättning för sin möda, som flera redan frivilligt åta-
git sig detta åliggande. De dyra samlingar, som behöfvas-för
realskolor, finnas redan vid Akademien, och kunde för detta
slag af studerande stå öppna; liksom efter fulländad lärokurs
vid dessa läroanstalter professorernas föreläsningar. För dessa
läroanstalter borde ock då en skolordning uppsättas: Den
klass af studerande, som derifrån utginge, borde emellertid
icke räknas till den egentliga student-klassen.”
Af det, ref. redan ofvanföre yttrat, följer klart, att ref.
för sin del icke kan anse en sådan anstalt rättsenlig och pas-
sande. Hvad ynglingarna angår, tyckes det vara hårdt, om de
icke, hvar och huru de bebaga, få inhemta sina kunskaper,
och att de, sedan de aflagt den föreslagna examen, likväl
icke få räknas till ”den egentliga student-klassen.” Hvad ad-
junkter och docenter vidkommer, tro vi, att ett sådant un-
dervisningsförordnande skulle verka menligt för Akademien.
Deras kall är egentligen ett annat, än TT privata undervis-
ningen, hvilken de böra inskränka så mycket närvingsomsorgen
det medgifver, och inrätta efter "beqvämlighet; de måste sköta
egna studier, emedan det är deras skyldighet, att, när så på-
fordras , emottaga vikariat för professorerna, i hvilkas fotspår
de anses vandra... Vi frukta, att om de verkligen konstitue-
ras (fill elementar-lärare med lön, deras verksamhet derige-
nom får en rigtning, som leder dem från deras egentliga
ögonmärke. :
Härmed anser sig ref. hafva genomgått de hufvudsakliga”
ste punkter af Rektor Borvies Betaukande om student-examen,
och hoppas, att, då Förf. öppet framställt sitt klander mot
nämnde examen, ES icke heller sjelf misstycker, att ref. lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
