- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1843 /
405

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XIV) - Fries, E. Några ord om Studentexamen med serskildlt afseende på Preliminaristförfattningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Några ord om Stndentexamen m. m. 405

liga alt afgifva, men inom Universitetet oumbärliga, och skad-
ligheten af deras valvation i ziffror upphör derigenom, att de
icke summeras, utan endast kompareras i samma ämne,

Hvad som i Upsala synnerligast bidragit till Studentexa=
mens stadgade anseende är den fastställda och strängt upp-
rättbållna grundsatsen, alt ingen får examinera dem han sjelf
undervisat. Om detta tillätes, anser jag Studentexamen ända-
målslös, och medgifver gerna, att den för Elementar-lärover-
ken vore förnedrande. Den, som sjelf undervisat, kan väl
känna en ynglings anlag m. m., men är aldrig dess skickliga-
ste examinator. Derföre bedömma kamrater hvarandra vanligen
riktigare än lärarne, och jag har flerfaldig erfarenhet deraf,
att de i Studentexamen afgifna betyg närmast öfverensstämma
med de förras omdöme, Det gifves en viss beskedlighet, som
en lärare ej kan undgå att afse, och vid alla andra tillfällen
är aktningsvärd, men i litterära lifvet icke dager stort. Hvar-
je lärare, utan undantag, bar sin method, sina talesätt, ja!
äfven sina favoritideer, både uti föreläsningar och examina.
När lärjungarne vänjt sig dervid, tillfrågas i den vanliga tan-
keföljden och i de kända ordalagen, så kunna de någorlunda
reda sig; men kommar samma fräga före i en annan ordning,
i andra uttryck, så äro alla, hvilkas kunskap är en lexläsning,
straxt förvillade, liksom klena bufvuden, då man vänder upp
och ned på en mathematisk figur eller de vanliga bokstäfver-
na. Det är detta sednare, hvilket insänd. ville kalla en död
lexläsning, som säkrast utrönes”), då en annan än läraren exa-
minerar; den kunskap, man blott fattat i en viss form, men
ej förstår använda, är väl ej stort värd. - Stadentexamen upp-
fattas af examinatorerne lika mycket som ett prof på tanke-
öfning, som kunskaper. Mig synes det icke vara att klaga öf-
ver olika methoder för examincring; kan man saken, neg re-

x) Den utmärkt lyckade Studentexamen, som nya Elementarskolans
elever aflagt, har man velat förklara af en högt uppdrifven lexläsning.
Insänd. tror detta bäst vederläggas af hvad han sjelf flera gånger hört,
att sällan några andra förmå så bestämdt och fermt svara på hvarje
fråga i hvad form, äfven invecklad som fordrar mycken tankeöfning,
den må framställas. Icke heller har den förmodan, att de såsom för
"långt drifne skulle tröttna vid Universitetet, inträffat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 15 14:36:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1843/0427.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free