Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XIV) - Fries, E. Några ord om Studentexamen med serskildlt afseende på Preliminaristförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om Studentexamen m.m. 411
phiska graden, men till qvaliteten äro de vida under, emedan
genom lättade undervisningsmethoder nu mera icke den sjelf-
verksamhet, det egentl. bildande, fordras till deras förvärf-
vande som fordom), och hvarföre den fria Studenten ef-
ter akademiska undervisningens princip genast der-
ter borde få börja fritt studera. Men genom en mängd
nya preliminärer hinna de flesta aldrig detta mål och lemna
studiernas bana, innan de någonstädes för lifvet blifvit inom
vetandets verld bofaste, knappt sjelfmyndiga, män. Till de
gamla undervisningsverkens olägenheter höra, att de fordra att
alla skola bosätta sig i det fordna Rom och Athen, eller åt-
minstone i abstraktionernas öknar; äfven vi hafva druckit ur
Hellas” och Latii källor, och vederqvicka oss ännu gerna af
deras flöden, men vilja ej skarpt afsöndra oss, som en sluten
kast, från fädernejorden och den närmast omgifvande yttre naturen.
De, som ur de skiljda forskningsarternas brödraring, vil-
Ja förskjuta naturvetenskaperna, måste man förlåta, ty sanner-
ligen de insett deras betydelse. Det är företrädesvis dessa,
som uppöfva den för lifvet så vigtiga iakttagelse-förmågan och
praktiska dugligheten att reda annat än abstrakta frågor. Insänd.
har annorstädes vidrört denna fråga, och påminner derföre här
endast om deras vigt för den religiösa bildningen. Det är väl,
att den allvarligt grundlägges i våra skolor, men för alla dem,
som framgå på den högre bildningens bana, inträffar en kri-
tisk period, då denna barndomstro skakas, för att sedan åter
lefvande och till objektif visshet (ej blott historisk tro) renad
genomströmma deras väsende. Till detta mål kan den wvisser-
ligen höja sig genom en inre andlig friskhet, men för de fle-
sta måste den blott blifva en resignation. Den halfupplysning,
som i detta afseende blifvit tidens arf, leder mången, om han
än ej offentligen bekänner denna lära, till en materialistisk upp-
fattning af sitt och universi upphof, och afleder från all tings
eviga urkälla. Och härvid kan den bedragna sinnligheten en-
dast genom sinnlig demonstration återföras till högre vishet,
grundad på klart insedd visshet; Ty från naturhistorisk stånd-
punkt måste det för hvar och en blifva axiomer, att, oaktadt
allt opererande med abstrakta krafter, af intet blir intet, att
allt Hf är en tradition af ett förutvarande, -att-den primitiva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
