Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XIV) - Arfvidsson, Ludvig Tieck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ludvig Tieck. 455
så långt, att det ej allenast underkännt dessa dramatiska fö-
reläsningars artistiska värde utan rent af förlöjligat dem. Den
ofvan omnämnde Wiskrer förklenade dem af yttersta förmåga
och påstod att de blott besöktes af ”gamla kärngar” (Alte
IWeiber: hans eget uttryck till mig). Detta är väl på sitt sätt
sannt, i thy att Treccs auditorium till stor del utgjordes af
fruntimmer, nemligén bildade och interessanta sådana, och jag
kan omöjligen inse att detta i något fall kan lända dem till
vanrykte; deremot är det fullkomligen falskt att hans åhörare
endast voro fruntimmer och att dessa allesamman voro ”gamla”.
Flera sådana funnos naturligtvis och deri är sannerligen icke
heller något ondt, men andra funnos äfven af hvilka en blick
eller ett småleende torde kommit sjelfva Herr VVInxKrer att
förlora bafvudet. En annan författare, tourist till professio-
nen och hvars namn jag ej kan och knappt vill minnas, har,
till erkänsla för den gästfrihet han åtnjutit hos Tieck, i of-
fentligt tryck yttrat att hans Thé var förträffligt, men hans
deklamation eländig (Der Thée war trefflich, die Deklama-
tion aber schleeht). I det jag: fulleligen öfverensstämmer med
Herr touristen i förra delen af hans: påstående, måste jag på
det kraftigaste reservera mig mot det sednare yttrandet, så-
som af det följande närmare SE inhemtas.
En ÅR till T:s afton-cirklar åtföljes vanligen. åtmin-
stone första gången, af en erinran att komma i god tid. Man
anländer, finner ett sällskap af 45 till 20 personer, bland
hvilka fruntimren ofta äro talrikast; de öfriga utgöras af med-
lemmar utaf diplomatiska corpsen, andra fremlingar, en och
annan af skaldens intimare umgängesvänner, men knappast nå-
gon af stadens litteratörer. Ett Hfligt samtal börjas; det rör
sig naturligen kring det skådespel, hvars läsning skall bereda
aftonens nöje, och utsträckes snart till den dramatiska kon-
sten i allmänhet. Värden sjelf yttrar sig ofta och bestämdt,
men med en undfallenhet för andras meningar, som gör hans
urbanitet heder; invändningar upptager och besvarar han ger-
na och utan en skymt af öfvermod. Månget träffande ord;
". mången djup blick i konstens innersta Hf kommer härvid åhö-
raren till godo. Om sig sjelf, sina egna skrifter talar han ej.
Hans omdömen äro stränga, stundom för stränga, men dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>