Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XIV) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Medicin - [61] Lagberg, Helsovännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medicin. = 449
len kurer kunna vi ej dömma, utan att först höra mera medi-
cinska sjukhistorier, och sedan "hvad medel: Herr Doktorn sjelf
åt en af de sjuke förut användt. ’Det finnes dessutom en mot-
verkande kraft (reaktion) emot plågan, som till viss grad är
oss gåtlik, (jfr Hem, vermischte med. Schriften herausgegeben
von Pertscr) utan att vi derföre genast behöfva tro på läke-
kraften af Margthas bön ete. Herr Doktorn må beklaga den-
na vår otro, vi fordra ändå mer, för att häri kunna se och
tro. — Så mycket vi värdere och uppskatte den sinnesstäm-
ning af bristande egenkärlek hos Läkaren, som sätter mer tro
och tillit till. andras än egen hjelpande förmåga genom den
fysiska och organiska naturens läkekrafter, så litet finne vi
bevisande hvad Författaren om en Margthas kurer anförer. Nå-
gra af dem äro påtagligen gymnastiska. Så har Ref. ock med
användning eller ”omfamning” af Tourniquet sett svullna ben
smalna samt i ett fall äfvenledes användt samma instrument
att dermed utdrifva vahr och befordra resorption i den om-
gifvande svulsten, utan att det kan falla mig in att tänka,
det min önskan af god framg gång till den nya åtgärd, jag så-
lunda begagnat, dervid verkat i någon slags likhet med ”bön.”
Dermed nekas dock icke den ordnande Guds vishet, som i
naturen röjer sig, ej heller att menniskoanden, som den upp-
dagar och i sig afspeglar, är Guds mäktigaste redskap i natu-
ren, så vidt denna nemligen i sin omätlighet är oss känd.
Att spökhistorier Höra till ”Helsovännen, en folkskrift om
vatten och andan, såsom menniskans förnämsta läkemedel”,
kunne vi ej inse, då nemligen ingen läkning skett genom Sm
keriets verkan på menniskorna, utan detsamma mest som cu-
riosum synes vara i Helsovännen infördt. Förf. är så häcklad
för drömmar och fantasispel, att vi ej vilja här repetera det
i detta hänseende förut sagda och till last anförda.
Deremot har man alltförmvcket förbisett den städade och
vackra, ehuru tbeosophiska, der och hvar, t. o. m. gudeliga,
stilen. ” Vi vete dervid lika väl som dess Författare > alt Guda-
fruktan är nyttig till" allting. Men just derföre är den det
ej mera för Läkaren, än för andra, allmännelig som den bör
vara, och äfven är för alla menniskor af hväfje stånd och vil-
kor. ") Omisskännelig se vi likväl Författarens outtröttliga väl-
+) Hvad efter Archiater v. Arzerius finnes i skrifna anteckningar
utsagdt om de gamla recepterna med deras numera bortlagda inskrip-
tion, det har ock i hela Medicinen sin riktighet, det nemligen, attman
”ej derföre är mera ogudaktig, att man bortlagt prålandet med sken-
helighet” , samt att det ”t. o. m, är löjligt att nedkalla välsignelse" FETA
ver hvarje (Rhabarber-)pulver.” FET
EnreEv. V. i a ; oe TS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
