Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XIV) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [67] Geijer, Konung Gustaf III:s papper. 2:dra Del - [68] Cassagnac, Arbetsklassens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
US1, ock, i händelse «tt detta uteblifvit, mihinda bitat
åtskilliga besynnerliga tankar. H am vida den form for
handlingarnas meddelande, som blifvit Tald, varit den råtta, derom
kan något tvifvel ega mm. Rec. vill dock ej framstilla
detsamma, emedan det blott år ett tvifvel ieke en på skål
grundad öfvertygelse.
Innehållet af de i denna andra del meddelade handlingar
rörer förnämligast Konungens persop. Af ett eget interesse
år berättelsen om hans förhållande till sin mor, om
tryckfri-betens öden nnder denne Konungs regering, om hans ställning
till Riket m. fl. politiska ämnen, hvilka här förekomma.
S—s.
[68] Arbetsklassens Historia af A. Granier de
Cassagnac. Stockholm 1843. 305 sid. 8:vo. Zacharias Hæggström.
(Priset: 1 Rdr 36 sk. b:ko.)
Det är en företeelse inom den nyare historiska
vetenskapen, att dess forskningar alltmera vända sig ifrån de yttre
händelserna till det inre af folkets lif. De nyaste historiska
arbeten äro icke regentlistor utan taflor af folkens tillstånd;
det är icke slagtningar som skildras, utan sederna, lagarne,
samhällsinrättningarna. Historieskrifvaren mindre förtäljer
händelser än han beskrifver tillstånd. Genom denna rigtning, när
historien med grundlighet behandlas, har emedlertid mycket
af det innersta i händelsernas driffjädrar kommit i dagen och
vetenskapen oändligen vunnit i grundlighet. Exempel kunde
uppvisas ur Sveriges litteratur; det är ett dylikt, hemtadt ur
Frankrikes, som här anmäles. Detta land är i synnerhet det,
hvars historici brutit dessa nya banor. Guizot och Augustin
Thierry äro stora exempel. Cassagnac har gått en alldeles
egen väg, lemnande tills vidare å sido både
statsförfattningar, thronomhvälfningar och regenters namn och öden, för
att teckna samhällsklassernas utbildning. Huru han funnit sig
föranlåten att angripa ett sådant hvärf, derom berättar han i
företalet följande:
"Allmänna historien, den historia, som har någon
betydelse, den, som dömer och slutleder, historien, med ett ord,
är, såsom vi sagt, ännu icke författad; hvad mera är, hon
har ännu icke varit möjlig. Traditionerna från den gamla och
från den moderna tiden likna verkligen den nämda chartan;
blott läget af ett ganska litet antal punkter finnes der strängt
och med geometrisk noggrannhet utsatt; alla de andras är
obestämdt, osäkert, på höft taget, i hög grad tvistigt och i
hög grad omtvistadt, utan att räkna de talrika och betydliga
tomma rum, som beteckna öknar och obekant land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
