- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1843 /
461

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XIV) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [68] Cassagnac, Arbetsklassens Historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dessa ända till närvarande stund i allmänna historien
befintliga luckor afskräcka genom sitt antal och sin vidd; och
man vågar icke fråga sig, vid hvilken tid man ändtligen skall
lära känna mensklighetens bestämda och verkliga configuration.

Hvem har t. ex. någonsin tänkt på att skrifva familjens
historia, d. v. s. historien om alla de vexlingar, förhållandena
mellan fader och maka, fader och son, fader och dotter,
fader och tjenare, moder och barn genomgått från nationernas
början och hos alla folk, vare sig med hänseende till den
moraliska myndigheten eller hvad egendomen angår?

Hvem har någonsin tänkt på att skrifva rättens historia,
d. v. s. från lagarna leda sig till alla slags föreningar,
menniskorna kommit att bilda sig imellan, och uti den enskilda
charakteren af alla locala och med tiden försvinnande
förbindelser uppdaga, hvartåt menniskans samhällsdrift i allmänhet
syftar?

Hvem har skrifvit språkens och literaturernas historia?
Hvem religionernas?
Hvem de förvaltande myndigheternas?
Hvem domaremyndigheternas?
Hvem krigskonstens?
Hvem handelns?
Hvem åkerbrukets?
Hvem byggnadskonstens?
Hvem vapenkonstens och heraldikens?
Hvem historien om husgeråd, klädedrägter och hela det
husliga lifvet?


Här hafva vi ju lika många serier af förhållanden, som
från ena råmärket till det andra genomgå alla folkslags
historia, och om hvilka det är omöjligt för hvem det än vara må
att bestämdt och med noggrannhet säga det minsta, utan att
vara utsatt för svåra eller löjliga misstag. Allt, hvad de,
som arbeta i allmänna historien, kunna göra, är att mer eller
mindre bedraga sig öfver alla dessa obekanta saker och att
kasta sig tillbaka på sina årtal, sina fältslag, sina regentlistor,
hvilka floder man öfvergått, och hvilka städer man tagit; men,
på samvete sagdt, består väl uti detta folkens historia? Nej!

Hvad har man då att göra, när våra studier befinna sig
i sådan ställning? Ställningen är, jag medger det, svår; men
medlet är enkelt. Man måste taga sitt parti och underkasta
sig följderna af den brist på öfverensstammelse och consequens,
som ända hittills egt rum uti historieskrifvarnes arbeten; man
måste öfvergifva tanken på en allmän historia ; hvilken är
omöjljg, och beslutsamt gripa sig an med monographierna och
afhandlingarna öfver särskilda ämnen; man måste bli boksynt;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 15 14:36:09 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1843/0483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free