Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XIV) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [68] Cassagnac, Arbetsklassens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man måste, — och jag återkommer till denna liknelse,
emedan den är klar och uttrycksfull — man måste skrifva
historien, som man ritar en geographisk charta, der man med
yttersta noggrannhet uppmäter hvarje jordstycke och aldrig
öfvergår till en annan del, förrän den föregående hlifvit
uppritad med all möjlig bestämdhet. När man så, den ena efter
den andra, upplöst alla de speciela svårigheter, hvilka
traditionen omfattar, behöfver man icke oroa sig för att få veta,
hvem som skall skrifva den allmänna historien; hon skall då
redan vara skrifven.
Så har jag tänkt, så har jag gjort; denna bok är första
frukten af min öfvertygelse.
Men, till och med när min öfvertygelse en gång var
stadgad, var jag likväl icke kommen till slut med alla mina
tvifvelsmål. Sedan jag beslutit att taga ihop med de speciela
afhandlingarna, fann jag mig dock tillbakahållen af en
betydande svårighet; denna: jag frågade mig nämligen, om alla
monographierna voro oberoende af hvarandra, om man kunde
utan åtskilnad börja med den ena eller andra; eller, i fall ,de
voro förbundna sinsimellan i viss logisk ordning och efter ett
bestämdt beroendeförhållande, huru man då nödvändigtvis
borde först taga ihop med den, som är nyckeln till de andra,
vid äfventyr att eljest kasta sig uti ej allenast långvariga,
men dessförutan äfven onyttiga, besvärligheter och mödor. En
dylik fråga stod icke att besvara annorlunda än genom
erfarenheten; jag försökte således studera den första specialitet,
som föll mig i banden; det var rättens historia.
Knappt hade jag kommit ett stycke framåt i denna,
förrän jag fann, att lagar i grunden samlade sig i tvänne flockar:
de feodala lagarna och de civila, och att dessa tvänne
afdelningar hade till grundval två historiskt från hvarandra skiljda
klasser af menniskor: ädlingarne och de ofrälse. Det blef
således klart för mig, redan från första början, att rättens
historia befanns föregången af en annan, historien om de ädla
och de frigifna slägterna.
En gång öfvertygad, att rättens historia icke var någon
begynnelsepunkt eller någon nyckel till systemet, försökte jag
med en annan specialitet, nämligen familjens historia. Mina
första iakttagelser derinom bevisade mig tillvaron af tvänne
slags familjer: det ena slaget, der fadersväldet var mer eller
mindre oinskränkt, och egendomen af fideicommissnatur; hos
familjen af det andra slaget visade sig knappt fadersväldet,
Och här var egendomen rörlig samt en handelsvara; den
första af dessa tvänne familjer var den adliga, den andra de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
