Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XIV) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Philosophi - [69] Lindhult, Utkast till Lärobok i Anthropologien och Psychologien; [70] Trana, Elementarkurs i Psychologien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a 7
förhållanden eller sidor uti en invecklad sak (plan, SEE:
handling). |
SRS 112, 115: Förfs lärobok delar med de flösta pojkes
logier felet! att förvesla produktiv inbillningskraft med dik-
fade En inre: bild, som skiljer sig från den yttre verklig-
heten, är ej derföre dikt, utan helt enkelt: en blott imre,
én subjektiv bild, eller rättare skapelse. Den blir först
då dikt, när den utgifves för, får skenet af att vara något
annat; än den verkligen och i sig sjelf är. Sken är diktens pro-
dukt, skapa sken är att dikta Hvad är då sken? Det
är feke sanning och dock icke hbeller osanning, eller det är
en oskyldig osanning. Vi vilje här ej ingå djupare uti denna
vigtiga kategori, utan tillägga. endast, att dikten är en blott
inre, TSahjek lt skapelse, som antager kent af ett verkligt.
PI 4122: definieras Eftertänkat såsom en utilonende
sig ”objektiviserande verksamhet. — Förut har Förf. deline
rat phantasien såsom den theoret. Andens objektiviserande
verksamhet; här kan således detta uttryck endast fattas i
en oegentlig, bildlig betydelse. Dessutom är svårt att be-
gripa, ”Kelttöre icke tänkandet rigtadt på Andens inre, ome-
delbara innehåll likaväl får heta ”Eftertänka” , som då dess
föremål är ett yttre. Hos Hecer finnes ej det allägsnaste skäl
för ett sådant påstående. — Definitionen af sanning såsom:
”Begreppets och Realitetens öfverensstämmelse sinsemellan, d.ä.
sakens, innehållets öfverensstämmelse med sig sjelf”, är den
Hegelska, men hade här bort närmare förklaras.
P. 4126. Förklar. ”Omdömeskraften bestämmer inre för-
hållandet mellan det enskildta och allmänna.” Då nu det en-
skildta uttryckligen förklaras likbetydigt med företeelsen, så
blir det en motsägelse, att omdömeskraften äfven förklaras
bestå uti förståndsbegr eppens -predicerande - om -hvarandra.
På nästa sida träffas ett likadant exempel af glömska i de föl-
jände "raderne af hvad som blifvit sagdt på de närmast före-
gående. ”Omdömets sanning och SE ; beter det, ”består i
den - riktiga användningen och bruket: at de genom förståndet
vunna ’reglorna och grundsätserba.” Straxt derpå åter: ”den
bristfällighet och ofullständighet, som vidlådde erfarenheten,
enär dena grundades på en undersökning af de gifna enskil-
da fallen, hvilka till följe af sin oändliga mångfald aldrig af
förståndet kunde alla omfattas och uppfältas ersättes och
häfves > alltså (!) > genom omdömeskraften; hvilken just är den
djupare själsblick, som förmår att i hvarje enskild företeelse
upptäcka det allmänna.” Förut sades omdömeskraften en-
dast kunna använda de gifna begreppen, här påstås den
upptäcka. Enligt förra bestämningen är det klart, att om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
