Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XIV) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Vitterhet - [73] 1. Cronholm, Tal vid Minnesfesten d. 13 Maj 1843; 2. Söderberg, Tal på 25:te årsdagen af K. Carl XIV Johans kröning; 3. Liffman, Discours etc.; 4. Tegnér, Tal vid Gymnasii Jubelfest i Wexiö d. 12 Juni 1843
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAR
482 ÖrvinsieT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
ord. Medj elementarläroverken är Förf. deremot ej aldeles
belåten, och ej heller med de philosophiska och mathemati-
ska studierna vid Universiteterna; hvad den sednare vetenska-
pen angår, tro vi att Förf. har orätt; och äfven till en del
hvad den förra angår. Mathematiska studiet har åtminstone
vid Upsala universitet på sednare tid blifvit väckt till ett
hurtigt If, och för det philosophiska vakna äfven alltflera
sympatier.
Språket är korrekt och innehållet är rätt omfattande för
det obetydliga sidoantalet.
N:o 4. hör väl icke till samma serie som de föregående,
men sluter sig likväl dit genom de allmänna blickar, som dess
frejdade Förf. kastar utom det omedelbara ämnet för hans
framställning. Han har derföre valt till thema: -”Hvad är
Gymnasii betydelse, hvilken »lats är det ämnadt att fylla i
en Nordisk uppfostran ?” Det förnämsta nya deri är Förf:s
lifliga önskan, att Latinet åter kunde bli ett skolans lefvande
språk, och dess lärande ske på ett mera praktiskt sätt, att ett
förnämligare rum inom den Gymnastiska undervisningen inrym-
des åt Naturvetenskaperna, och att Gymnasierna, serdeles de
aflägsnare, kunde återfå sin ursprungliga betydelse af Präst-
seminarier. Det sistnämnda torde väl svårligen låta sig göra
i en tid, som, skakad af djupa religiösa Sch spekulativa rö-
relser, på rFreligionslärarne har de Största anspråk och af
dem fordrar död universellaste bildning, och äfven Latinets
behandling såsom lefvande språk torde i det praktiska skol-
lifvet röna många svårigheter. Vare härmed huru som helst;
kan ingen utan deltagande läsa det enkla och hjertliga med-
delandet öfver dessa ämnen af en man, som: Svenska nationen
burit och bär på sina händer. För dem af våra läsare, som
ej haft tillfälle att läsa den serskildt tryckta och utdelade
epilogen wid tillfället, torde det ieke vara utan interesse att
här få göra dess bekantskap :
Ser ock Febus Apolion med sned blick neder på Nörden,
Dör bland isar och snö utmattade strålen ibland oss,
Grönskar dock här och der en fläck, nyodlad i skogen.
Småland hade sin tid, i dag begå vi dess minne.
Detta är Fädernas fest, de hädangångnas, som fordom
LEefvat i rikare dar (armodet växer med åren),
Dagar af frid och sjelfbestånd och af sedernas enfald.
Hvar en skötte sitt kall och bekymrade ej sig om andras,
Konungens minst, der han satt, fridlyst, och tänkte för alla,
Frukta sin Gud och ära sin Kung, var Fädernas lära,
Enkelt var då båd” if och Stat :sjelfständige Bonden
Timrade lyckan sig sjelf, och qvinnan väfde sin drägt sjelf.
Frid var i land och i håg, och gladt sken vänliga solen
Så på odlarens guld som på guldet kring Ionungens panna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
