Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XV) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Theologi - [80] Möhler, Symbolik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Theologit Narva 545
1
formatorernes läror efter: pröfningen qvarstod som evig san-
ning. ’erkändes af kyrkan genon de "offentliga trosbekännel-
serna, och dessa innehålla tillräckligt jus SVR sig sjelfva I för
den, som vill och kan se.
Att visa oriktigheterna i Förf:s framställning och svank
ning af protestantismen; vorezelt följa honom sida för sida.
Det torde vara nog att. anföra ett ställe, som, då det rörer
en af de förnämsta lärorna, kan låta förstå Förf:s insigt i i pro-
testantismens väsende. - Det läses:1i Sv. öfvers. s. 95 (urskr.
4:de uppl. s."4157): ”För protestanter är egenskapen ar ett
yttre i hans förhållande till Christus: det vida förnämsta; och
detta så; alt menniskan lugnt kan slå sig till ro på detta
trappsteg af” sitt andeliga’ if; och utan: något ytterligare fram-
skridande -bålla :sig viss om saljgheten; alldenstund genom det;
som Reformatorerne kalla rättfärdiggörelse, synderna äro en
gång förlåtna, och dermed också himlens portar upplåtna.”
En vederläggning behöfves sannerligen icke vid ett yttrande,
vid hvilket den lärde HRatholske professorn och hans Svenske
öfversättare, om denne är af samma mening, kunna öfverty-
gas om villfarelse af hvarje rätt undervisadt Svenskt bond-
barn, som af sin kateches vet hvad en sann och lefvande tro är.
"Sedan man läst nyss anförda” ställe hos Mönrer , kan man
utan förvåning” finna, att Luthers yttranden om: tron i hans
härliga, och bos oss, då det är intaget i sanktionerade bibel
upplagor, nära symboliska företal vid Pauli bref till de Ro-
mare, sägas ”stå i den älskvärdaste motsägelse med begreppet
om den Eutherska rättfärdiggörelsen” (Sv. öfvers: s. 142);
finna, att läran om Christi verkliga närvarelse i nattvarden —
denna i vår: troslära” så vigtiga del att med den hela bygg-
naden står eller faller; och hvilken Luther, såsom en af san-
ningens grundpelare, örubbligen vidhöll — förklaras "sakna
"inre halt i Luthers system”; och följdriktigt borde bestridas
(s. 185); finnä så mycket: annat, Inger en rr lä-
säre: hår svårt att tro sinar egna ögon: = Sd é
Vi skulle ock vara färdige att rsäklas en hå Tik: au
oförmåga att fatta Evang. Lutherska kyrkans höga och skrift-
enliga jära om ar fojuden när-den nu för tiden synes öfvergå
så många s: k.oprotestanters förstånd, och blifva främmande
för deräs = hjertan. Men nästan långt går det, när (se S: 6)
denna Jära "anses: imnebära, att menniskan förlorat natorliga
förmögenheter ’eller anlag. Vi bestrida visst icke, att meoni-
skan har förstånd "och vilja, att således de naturliga an-
lagen till vishet och helighet äro i behåll; icke heller, att
dessa anlag naturligen sträfva, likväl först när de utifrar Väc-
kas, till något, som en kallar vishet, Kelighet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
