Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XV) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Mathematik - Björling, Elementarlärobok i Algebra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
marc Mathematik. TRES 347
ponenter, samt inskränkt läran om rötter till: qvadratrötter ur
algebraiska: ’quantiteter- och ’kubikrötter ur: tal. : Då likväl: lä-
ran om nekade och bråkexponenter icke: gerna kan saknas i
en=Lärobok: i: Algebra, "så är det Förf:s: mening, enligt hvad
som tillkännagifves isföretalet; satt upptaga den jdmtes läran
om : rötter i allmänbet ur tal, "Om: -logarithbmer samt ”arithme-
tiska och geometriska progressioner i en framdeles utkommande
sednare’ del af denna Lärobok: IA E :
Genom! denna omarbetnitg ”har’= boken ostiidigk: ge ir
vetenskaplighet. Men med afseende: fästadt på der ändamål;
att-nemligen :tjenar till: ledning vid första undervisningen.+ Al-
gebra; kunde: möjligen tyckas, att: behandlingen i vissa –de-
lar med fördel" kunnat :varax annorlunda. — Algebran-har- att:
dels uppställa "de allmänna ’reglorna -och lagarne för-qvantite-
ters förändring och jemförelse;, :dels visa-dessa reglors och la-
gars tillämpning i’serskildta fall och med;afseende på serskildta
slag af qvantiteter. Så vida nu Algebran skall vara något an-
nat än Arithmetik och gå in på den allmänna storhetslärans
område, - måste: kalkulen der vara: oberoende af de -serskildta
värden; som kunna: gifvas åt qvantileterna, och man får såle-
des icke: när reglorna tillämpas på serskilda fall; förneka re-
söltaterna eller förklara dem. för orimliga, hvar gång-de icke
öfverensstämma med de inskränktare -arithmetiska begreppen;
utan man måste upptaga och tyda: dem’’samt:-visa > att-de äf-
ven i dessa: fall hafva sin: betydelse:-Om så är; kunde det synas
enklast och för nybörjaren lättfaftligast, att framställa reglorna
strax i början såsom gällande: utan: alla inskränkningar och un-
dantag, qvantiteterna, med”hvilka man opererar, må våra huru:
beskaffade som" helst: Man -behöfver ej” derföre "genast göra
lärjungen "bekant med "allt "hvad: som menas med ruttet i
detta ords vidsträcktaste betydelse;- eller börja Opereta med
negativa, "irrationella; eller imaginära qvantiteter: på en gång.
Tvertom böra! exemplen: så: väljas, ’att>till en: början ej mindre
de deri: ingående: .qvantiteternas- :»än i de deraf: härledda resulta-
terna blifva positiva och rationella, och blott efter hand, i-den
riän”som -det blir nödvändigt; bör man upptaga till förklaring
och införa i kalkulen de andra slagen: af qväntiteter ,-soeh då
visa, att samma reglör äfven> på deal låta: tillämpa Sig. utan
att ”Ieda "till några molsägelser:; Man = måste” set till i. allt
fall; att man icke behöfver taga-tillbaka:och ändra desen gång
gifna "definitionerna och: ragkokmat = Förf. Har valt–den -mot-
satta vägen och börjat med att kringgärda satserna och reglor-
a änede? förbehåll; hvilka sedan efter hand åter: upphäfvas:
Den mängd Stoke åtkudae ar och undantag; som härigenom upp-
kommit, kan möjligen: blifva” förvillande för nybörjaren och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
