Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XV) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Vitterhet - [86] Nya Teckningar ur Hvardagslifvet: En Dagbok; [87] Förhoppningarne, af Förf. till Cousinerna; [88] Torparen och hans omgifning, af Förf. till Cousinerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vitterhet. z d70
gen är visst, för teckningen af hennes personlighet, tagen iso-
lerad, rätt fördelaktigt, men med afseende på de öfriga och
gången af det hela är det hvarken lyckadt eller rätt naturligt.
Sophia Adelans och Brenners kärlek, bokens andra hufvud-
handling, går sin gång alldeles öbörovåde af det öfriga, hvil-
ket, i förbisSende sagdt, förtager den enhet, som — utan
att detta ord får förstås eller rältaré ini$Sförstås på Franskt
vis — är oundgänglig i hvarje arbete med episk: eller drama-
tisk anläggning. Denna kärlek; dess första gryning hos Sophia,
mot hennes vett och vilja, den flit, hvarmed hon sträfvar att
misskänna den, till dess hon slötligen öfverväldigas deraf, äro
serdeles lyckligt tänkta och skildrades men äfven detta äl-
skande pars mulna och stormiga stunder synas tillkomna mera
för bokens skull, än boken för deras; deras inre nödvändig-
het är, med afseende på kontrahbenternas ålder, lynne och för-
hållanden , ej lätt att inse.
Haraktersteekning har aldrig varit den snillrika Förf:nans
starka sida, om icke då hon blott skizzerar; då är hon un-
derstundom mycket lycklig, hvarpå äfven detta arbete lemnar
prof, t. ex. i Herrarne Browander "och deras bihang Demoi-
sellerna Engel: De förra kunde dock svärja mindre ohejdadt;
sådant var kanske fullt sannt för tjuge år sedan, men är det
icke numera. Skall Förf:nan riktigt genomföra sina karakte-
rer, — hvad man på Tyska i musikstil: kallar durchkomponiren
— då blifva de, med få undantag, antingen, såsom Lennart-
son, ett slags Promethbei-bilder, bakom hvilka man alltid ser
Förf:inan sysselsatt att af all kraft i dem inblåsa den gudom-
liga, lifgifvande elden; hvilken dock aldrig rätt genomtränger
dög och icke ens förmår brinna af sig sjelf, eller ock blifva
de; såsom Flora , orediga , chaotiska väsen, men icke af dem, som
äro” möjliga i den ver liga verlden, — ty: chaotiska karakterer
saknas ej i den: -— utan sådana hos hvilka motsägelserna äro
af den art; attderutesluta hvarandra, och oredan en följd deraf,
att:Förf:nan ej: haft gestalten rätt lar eller hel för sig ; innan dot
kom på papperet. — Brenner och-Selma, de enda personer, som,
utom de: tvenne nyssnämnda, äro rätt ätförda; äro vida bättre
hållna, vackra och sanna. I det der samtalet om kärleken, som,
— enligt hvad Förf:nan sjelf rättvisligen anmärker — under-
ligt: nog3; hålles på Norrbro; är B. tecknad med en klarhet,
natur <oech naivetet;, som pånmimner om Förf:nans bästa arbeten.
Selma är lika jemnt och älskligt målad och binamnet Sylphi-
den är lyckligt, ty det är talandes hvilket icke är fallet med
de öfriga många binamnen eller :s: k. noms de guerre, med
hvilka Förf:nan i sina: flesta skrifter men mest här är så fri-
kostig: "Så näpet och roligt ett sådant der binamn kan vara,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
