Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XVI) - Tham, W. Några ord till jemnförelse af Frankrikes särskildta landskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pi rainer, tten aUita iroté* liden bail: bron rid Pont
S:t Esprit, en del ef bron rid Avignon, ock stadens morer stå
qver från Romerske liden. I vår* dagar Sr en stor mengd ef
jernbroar anlagda öfver Rhône. Rörelsen på Rhônefloden Sr stark,
men drifves näsåan nteslntende med ångfartyg, emedan ström*
men Sr for strid för andra; ångfartygen gå ntföre floden till
Arles, omkring 40 mil, på en dag; men oppföre till Lyon
tillbaka på 2 à 3 dagar. De aro, såsom de Franska ångbåtarna
i allmänhet, Um ligen orenliga, och ej noggranna i tiden för
afgång, men föras med skicklighet genom den ofta ratt starka
strömmen. Af landet vester om Rhône år Dep. Haute Loire
bland de mera höglåodta i hela riket; Ardèche på Cevenaer- "
nes sluttning Sr, liksom Gard i trakten af Rhône, rikt på
vilda bedar; den vestra delen af Gard hörer till Languedoc *s
slättland, och år rik och bördig. Nimes år, liksom Avignon,
en minernas stad, men tillika en den moderna bildningens.
Dess kolossala Romerska amphitheater för 20,000 åskådare,
dess Maison carrée, kanske det finast nlförda af alla
Frankrikes antiker, dess till hälften nedmyllade Porta Augusti stå
midt ibland nutidens gentils byggnader; den Romerska
vattenledningen Sr i förra århundradet åter upptagen, och satt
i förbindelse med en kanal; bredvid den stå ruinerna af ett
Diana-tempel, och högre upp på en böjd Tourmague (torris
magna). Med Medeltiden sammanhänger Nimes mindre genom
monnmenter, ån genom sina ständigt återkommande
religions-strider, som, begynda på 1900-talet, förnyade i I6:de oeh f 7:de
århundradena, åter utbröto närmast före oeh noder
revolutionen, derpå rid restaurationen, och sist 1830. Den reformerta
kyrkan räknar i Dep. Gard öfver 70 kyrkor, bvaraf 6 i Nimes,
för omkring en tredjedel af stadens 40,000 invånare.
Reformerta låran Sr Sann, såsom fordom, mest utbredd i
Cevenaer-bergen, samt i Rhône’s, Garonne’s och Charente*» nejder. Den
Angsbnrgiska konfessionen räknar sina mesta anhängare i
Rhen-trakten. Båda dessa kyrkor tillsammans räkna omkring 4
millioner medlemmar af Frankrikes 34 milL invånare. AllaChristna
religioners bekänn are, Sfvensom dndarne, hafva religionsfrihet,
oeh fulla medborgerliga rättigheter; alla kyrkor lönas af staten. —
Ett par mil öster nt från Nimes, står åter ett kolossalt moan«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
