Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XVI) - Tham, W. Några ord till jemnförelse af Frankrikes särskildta landskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ment af Romersk byggnadskonst, en vattenledning; kallad
Pont du Gard, emedan den går tvärt öfver denna ström, och
emedan man i nyare tider har stödt en bro mot
vattenledningens pelare* Departementet bar dera jernvägar med mycken
trafik, för stenkolsgrnfvor, som finnas i den nordligare delen,
och för granskapet till Rböne, oeb till den kanal, som går
från floden till och genom sjöarne vid Gette. — Östra delen
af sydostregionen är till stor del bergland, med tnnn jord,
med relatift ringa åkerbrak, mycken och ädel vinodling — det
ryktbara THermitage ligger i Drôme, nära Valence — med
stora hedar, kala berg, oeh vid Rbönes utlopp träsk oeb strand*
sjöar; hettan under den nästan alldeles regnfria sommaren är
starkt drifvande för all odling, men farlig för hälsan, genom
af brottet mot de ofta kyliga hafsvindarne ; också är i södern,
och i allmänhet i Frankrike, bruket af tunna sommarkläder
mindre vanligt än hos oss. Trakten kring ned ra Dnrance år till
’Stor del vild och steril, med träsk oeh skogshedar, ringa industri
och mycket tiggeri. Kusten mellan Marseille och Toulon har
ömsom de rikaste trädgårdar, och kala berg. Marseille är
rikets tredje stad i folkmängd, kanske den andra i rörelse, oeh
bland de intressantaste af alla genom sitt krokiga hvimmel af
alla folkslag, från Nordboen till Algierarn; dess hamn är för
trång att gifva en åskådlig bild af dess handel; fyrbåken vid
utloppet vittnar om Romerska tider. Tonen i staden är i
många fall i motsats mot Parisr i politik är man nu här, liksom
i södern i allmänhet; helst legitimist; samma klubb; som förr
var centrum för söderns jakobinism, var 1850 legitimismens
medelpunkt; man afundas Paris dess principat i litterärt hån.
seende, och kritiserar till och med Parisarens uttal af
modersmålet; man vill t. ex. ej, som han, mouillera sjelfva Marseilles
namn; i religiöst hänseende är man strängare eller ifrigare
katholik: på festliga dagar ser man stora processioner af flera
tusende menniskor, hvaribland fruntimmer af stadens
förnämsta familjer; på de förnämsta gator och torg byggas då
altaren, och prydas med krucifixer, ljus och annat tillbehör;
mellan husen svaja alla nationers flaggor; äfven den Svenska får
göra tjenst Språket på landsbygden i. Provence är för ett
o vandt öra svårfattligt; det torde bära spår af Marseilles äld->
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
