- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1844 /
43

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XVI) - Uppström, A. Om Elementar-läroverkens aflöninq

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fe aftfflft MlfH« gfmøm Mül1 bftife Kbthålk* iM tritt
prik fjßmßm drifv** derifaåin tU jAe» um ka «pfattii
**i köriek, och t w rig tama shöt* med mnr oA mmrmagi

pad insigt. Medgifvom likväl, att en tid alander, då kféiW
o«h vilja möjligen ej sti med bteranikr» I knata burrnpåi. Skal)
den uttrMrin ikoUararen då ega paara skicklighet att bryta
sig våg på nya banor? Ingen rimlighet ligger till grand för
denna tanke. Skall hap di; efter väl fulländadt arbete, förr
kastas, förskjutas, emedan äfftp han betalar sin gärd åt tisr
gens vanliga lopp, — ejler öfverlemnas såsom nådehjon åt en förr
samling; hvilken ingenting rönt af hens bfista ålders kraft? —
pe8sutom kan man ej rätt inse, med hvpd skål någon fräu|~
mande, opåkalladt, vill npphäfva sig till hans förmyndare, Så
mycken insigt af sin ställning bör väl förmodas, äfven hos
skolläraren, att han i tid och frivilligt drager sig nndap, d)
han sjelfmant finner; att han med skolan ej kan hafva vidare
otaldt? Egna fördelar, dem man tillskrifver så mycken verr
kan på menniskorna, kanna vål ej alldeles nndgå att med sin
jtrollstaf beröra äfven skolläraren. Hopp om lugn, ökade*
ip-komster, frihet från det dagliga passandet på klockslaget*
skolie dessa röster förgäfves mana till skiljsmessa, i synnerhet
då hårtill komme förkänslan af krafternas minskning, och ön?
skan att lemna skolan, medan man ännu hade ungdomens kär*
lek i behåll, och kupde göra sig förvissad om dess tacksamma
hågkomst?

Det berättas om Alexander af Macédonien, att han sade
sig vara sin lärare mera skyldig än sin fader; emedan, denne
väl hade gifvft honom lifvet, men dep förre lärt honom förstå
dess rätta bruk. Blygsamheten och medvetandet af egen ring*
bet förbjuda oss att ens tänka på, eller vilja sättas i någon
slags jemnförelse med philosophen från Stagira. Den
konungs-liga ynglingens ord och exempel innehålla likväl en genomgriv
papde uppmaning till tacksamhet och erkänsla mot lärare. Va*
re den ej fruktlös i ett land, ej mindre frejdadt än fordom
Alexanders^ genom vapnens makt och vetenskapens segrar ! Så
skall den obemärkte läraren med lugn och förnöjsamhet arbe*
ta i sitt kall, utså odlingens första frön, vårda dess späda
)>rodd, befrämja dess växtlighet, förbereda dess blomning, oph

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 15 20:45:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1844/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free