Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XVI) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Naturvetenskaper - [4] Lehman, Minneshjelp för kemister, Öfv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfltt fosforns, samt arsenikens föreningar tredjedelen eller
hälf-tes deraf » då Berselii sednare forslagsmening, att de olika
al-lotrepiska tillstånden af dessa kroppar i gasform möjligen skalle
kafva två- eller trefaldig större täthet än som motsvarar
atomernas så att saga normaltillstånd, väl ännu hvilar på en
alltför Mtet stadgad grandval. Refis mening härmed kan ej vara
att klandra Öfvers» åtgärd eller att förringa värdet af
atomistisk a theorien, o tan att anföra den anmärkningen, att det i
en kemisk lärobok för nybegynnarcn möjligen vore lämpligare
och lättfattHgare att framställa de kemiska föreningsq
vantite-terna såsom æquivalenter än såsom atomer. Den förra
å-aigten 2r ock grundad på verkliga fakta och innebär intet
problematiskt. Den sednare (antagandet af verkliga atomer) år
blott en (om också sinnrik; sannolik och fruktbärande)
hypo-tkes. Förenings talen kunna bestämmas, både i allmänhet efter
vigt, och blifva då olika för alla kroppar (men stå, om
vätet togas till enket, i skäligen enkla multipla förhållanden
till kvarandra), dels äfven dessutom hos de gasformiga
krop-parne efter rymd, hvarvid volaiueraa blifva hos många lika,
och hos do öfriga stå i enkla förhållanden dertill. —
Betraktelsen Öfver atomer torde böra skjutas tillbaka inom gebitet af
spekulationer öfver materiens fysiska beskaffenhet, och måste
studeras så vål af den längre framskridue kemikern, som af
fysikern, vid frågor, som röra begge gemensamt, såsom om
kroppars hårdhet, kohæsion, dilatation genom värme, gasernas
kompression, kristallisation, isomorfi, isomeri o. s. v., samt de
stokio metriska talens bestämmande, hvilket väl kunde hår och
der exempelvis anföras i läroboken, men med hvars detaljer
nybörjaren ej borde besväras. öfversättningen är dessutom,
såsom man bör vänta af en man, som sjelf är kemist, i
allmänhet väl gjord. Remiska benämningarna åro på Svenska väl
återgifna, och der motsvarande Svenska uttryck ej funnits,
saken, ej ordet, försvenskad. Så på flera ställen t. ex. s. 319,
Verwesung, der öfvers. fintligt hjelpt sig från skillnaden
mellan JFäuiniss ocb Verwesung genom att särskildt beskrifva den
olika kemiska processen vid bvardera, och sedermera åberopa
dessa såsom förruttnelse efter första och andra slaget.
Såsom en slags uraktlåtenhet hos öfvers. anse vi
uteslutandet af Förf:* förord, hvaraf åtminstone så mycket bort
meddelas, som angifver bokens omfattning och ändamål. Ty
hverken af den förändrade titela eller af öfvers:s meddelande, att
den8å väl "torde blifva af nytta för yngre landsmän, som
börjat sysselsätta sag med kemiens studerande, som att mången,
hvilken redan afslutat sina kemiska studier och ioträdt på en
bana, der kemiens theoretiska framsteg svårligen kunna fö!jas>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
