Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XVI) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [7] Aall. Erindringer som Bidrag til Norges Historie fra 1800—1815. Förste Deel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tld I sig emellan olika ställning. Kongsberg applefde sitt
©lyckligaste stadium. Det nedlades p& ett vis, som ej var
tillräckligt berfiknadt på att gifva den menighet, som blef
utan arbete, förtjenst på annat sätt. Ett jernverk anlades väl
i stor skala, men i så stor, att afven det snart ramlade. RörÅs
kopparverk hade deremot en af sina lysande perioder.
Jernverken, ehuru de, i följd af mindre malmtillgång och svårare
kommunikationer för både material och fabriksvara, aldrig i
betydenhet kunnat täfla med våra, hade denna tid fördelen af
högre priser; men tillverkningssättet var mindre vårdadt, än
det under sednare tider blifvit, då mindre afsättning tvungit
att förädla varan. Af andra fabrikçgrenar hade Norge finna
mindre då an nu någon rikedom. Landet ar i detta fall;
kanske mest af brist på kapitaler, ännu ej kommet till eft
ståndpunkt, som på något vis kan mäta sig med dess verksamhet
på sina förut nämnda första, naturligaste näringsgrenar.
Jordbraket hade då liksom nn en alltför farlig medtäflare i
skogsbruket, och alltför stora naturbinder att bekämpa, för att
just kunna vara lysande, ocb det hade dessutom ej ännu
genomgått den lidandets skola, som sedermera framkallade
förbättringar. I detta afseende var Norge beroende af Danmark*
I hela denna teckning af förflutna lyckliga dagar framlyser
den gamles kärlek för den tid, då han sjelf först Ifirde sig
att verka för allmänt och enskild t väl. Han nekar ej de band,
som nu upphäfna skråtvång lade på all industri, men han
visar ock det mera faderliga förhållandet mellan producent och
konsument, mellan jordegare och nnderhafvande, den säkrare
bergningen i några fas händer, som deraf delade med sig, den
sjelfständigare andan hos den förmögnare bonden, der hvart
nytt IOOD.de dalers förmögenhet betecknades med en ny
kop-parkittel på väggen. Hans kärlek för det fordna är i alla fall
för opplyst att vara förkärlek. Och han nekar ej att landets
välmåga var i högsta grad villkorlig, emedan den helt och
hållet berodde af förhållandet till andra länder, framförallt till
Danmark och England.
I vetenskapligt hänseende stod Norge vid denna tid lågt
nog. Landet hade intet eget Universitet. Visst hade frågan
om bildande af ett sådant varit väckt på I700.lalet, men
strandat mot brist på medel, och de, som yrkat derpå, voro
nu döde, eller dogo i dessa åren. Norges ungdom måste för
sin vetenskapliga eller embetsmanoa bildning besöka
Köpenhamn , men få voro de, som ha Je råd att skicka sina barn dit,
mest embetsmän, som ämnade sina söner till samma bana, på
hvilken de sjelfve funnit sin utkomst Medelklassen nöjde sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
