Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XVI) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [7] Aall. Erindringer som Bidrag til Norges Historie fra 1800—1815. Förste Deel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med landets latinskolor, ja någon gång skickade dø sina barn
till Danmarks latinskolor; de hade mången gång lika lätt att
få dem dit, som till Norges egna få, vidt åtskiljda skolor.
Köpmäonernes söner fingo oftast sin bildning i Engelska
läroverk eller på Engelska handelskontor. Med den ringa
em-betsmannapersonal som landet hade, och som dock oftast
fylldes från Danmark, med den underordnade roll landet spelte,
med den enkelhet i handel och vandel, som var rådande,
kande ej behofvét af en högre bildning mycket kännas.
Emellertid visade sig dessa förhållanden ej utan inflytande för
framtiden. 1 första riksförsamlingen spelte sedermera
embetsmäd-nen första rolleny med sin i Danmark hämtade bildning, som
mottagit starkt intryck af Franska revolutionens frihetsideer,
de der funno stor genklang vid Köpenhamns Universitet. Men
bredvid dem voro ej litet betydande en mängd köpmän med
sin Engelska^ ej sällan mot Frankrikes fiendtliga bildning,
krigsmän med sitt gamla agg mot Sverige, mindre bemedlade
köpmän och bönder med sitt enkla, blott vid inhemska
förhållanden fastade vett, och oftast med kärlek för Danmark. Den
ovilja inot detta land, som nu uttalar sig hos så mången
Norsk författare; fanns ännu* ej. Hös något hvar rådde i
århundradets första år en fullkomlig belåtenhet med sakernas
gång, eller rättare en frånvaro af all obelåtenhet, ty ännu
hade intet skäl till missnöje kommit i dagen. Om Förf.
med-gifver det vetenskapligas lägre ståndpunkt under dessa äldre
tider, så vill han deremot gerna vindicera dem ett företräde
i moraliskt hänseende. Sedernas enkelhet; en stadigare
om-tanka för sin och de sinas bergning, ger ju gerna åt hänsvunna
tider en färg, som ögat älskar att hvila vid. Och allmogens
bildning var knappt mindre då än nu. I fjelldalarne fanns
mången bonde, som hade i sitt skåp Claiisens Snorre
Stur-leson; och äfven läste den vid aftonens eldbrasa. Föröfrigt
var i städerna de bättre lottades lefnad, under en tid af
väj-måga, kanske mera behäftad med sus och dus än nu;
krigsåren med sin nöd gjorde häri ändring; men det fattigå
Wl-kets lefnad var ordentligare. Presten, ehuru mindre’bildad
och ofta mera vårdslös i tjensten, var mer än nu folkets allt
i allo, deras föresyn i religiositet, i seder och lefnad. — Så
åtminstone för den åldriges Öga; ungdomen är tillåtet att
tro på sig och sin tid. ■ *’ 4–
Sämst var Norges ställning i financielt hänseende. Det
måste ej blott lida af de Danska finan cernas förfall, detta
lidande kändes så mycket starkare, som landet i detta afseende
kfegde intfct eget, ingen bank, ingen börs. I militäriskt
hänseende var det nästan öfverlemnadt åt sig sjelf, under det Dan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
