Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XVI) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [7] Aall. Erindringer som Bidrag til Norges Historie fra 1800—1815. Förste Deel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mark, som ville spela ea roll i de stora världshändelserna,
eller, som det hette ; trygga siaa södra gränaor, oaödigtvis
sammandrog sin bar i Holstein; och d& Danmarks missräknade
politik snart inledde det i krig, di enskild frikostighet miste
ersätta, hvad styrelsen ej i tid påtänkt för arméen, dä Norges
handel, som berodde, som sagdt ar, af England och Danmark,
genom dessa magters krig mäste afbrytaS; och dervid ej blott
landets förnämsta näringskälla uttorkade, utan den afbrntna
sädesinforseln botade med hungersnöd j då voro utsig terne
mörka nog för kommande är.
Med 1807 begynner denna andra olycksdigra tid. Första
uppträdet var Engelsmännens anfall pä Köpenhamn, stadens
bombardement och flottans bortförande^ — ett bland de mest
vanhedrande bland Englands pä folkrättens förnärmelser alltför
rika historiä. Kriget bröt ut, och dermed stäcktes Norges
handel, dess proviantering, dess penningerörelse. Nu kändes
följderna af dess i alla hänseenden heroende ställniog. Behofvet
af en särskild styrelse, både för förvaltningen och försvaret
mot yttre fiender, talade för högt, sedan kommunikationerna
blifvit afbrntna, att ej man skulle derfor träffa anstalter. En
egen Regeringskommission nedsattes. Dermed böljar Prins
Christian Augusts verksamhet för Norge. Den kärlek denne
Prins visste att förvärfva sig, den tillgifvenhet med hvUken
alla fastade sig vid honom, var ett af de förhållanden, som
först ingåfvo Norrmännen tanken på att knnna finna sig, och
till och med finna sig bättre på egen hand, än såsom Danska
undersåtare. Dermed är ej sagdt, att någon tanke ditåt
uppstått bos Prinsen; något sådant yttras aldrig af Förf. Men
flera andra förhållanden tillkommo, som förde till samma mål.
För att afhjelpa den penningehrist, som den nu afbrutna
kommunikationen med Danmark måste medföra, inrättades i
Christiania en för Norge egen lånekommitté, med filialkommittéer i
de andra orterna. Men värre än allt annat tryckte bristen på
spanmål; Engelska krigsskepp blockerade kusten och togo alla
spanmålsskepp; som gingo till Norge. Slutligen kom man i
gång med alt om nattetid, i storm och oväder, då fienderna
ej kunde hålla sjön, på skutor och lotsbåtar fara öfver från
södra Norge, särdeles Arendals- och Riisöer - trakterna >
till Jyllands norra strand. 1 denna trafik deltog Aall sjelf, i
det han expedierade månget fartyg på egen risk, och ej alltid
med säker utsigt på ersättning för förluster. Ty Danska
styrelsen ville bedrifva Norges försörjning å statens vägnar, och
inskränkte derföre gcrna assurancen till de afsändningar, som
så skedde. Samma trafik bragte ock, ehuru på annat vis, eh
af tidens märkvärdigaste man, Grefve Wedel Jarlsberg; inpå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
