Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XVI) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [7] Aall. Erindringer som Bidrag til Norges Historie fra 1800—1815. Förste Deel - [8] Pütz, Hufvuddragen af Medeltidens Geografi och Historia för Gymnasier och andra läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ska krigernes iapperket det lilla, som uträttades å Svenska
sidan, under det styrelsens vacklande anstalter förstörde, hvad
förstöras kunde. Vid de underhandlingar om våpenhvila, som först
Armfeldt, och efter lians bortgång Adlersparre förde, framstod
först hos denne tanken pl en blifvande förening, i bredd med
planen för en statsforandring i Sverige. Förf. vill ej medgifva,
ait Prins Christian August deltog i de nämnda
föreningspla-nerna, ehuru han derför misstänktes. Men både hos Prinsen
oeh hos Norska allmänheten fanns, påståb han, lika myeken
hig för ett fredligt förhållande till Sverige, som för ett
försvarskrig, om det gällde.
Med 1808 års slut stannar Förfrs berättelse för denna
gång. Ju närmare han ’kommer till den afgörande tiden för
Norges nya statsskick desto större bör intresset blifva af hans
berättelse, då han äfven i sjelfva konstitutionens både
till-komst och vidmakthållande spelar en betydande roll.
T—M.
[8] Hufvuddragen af Medeltidens Geografi och
Historia for Gymnasier och andra Läroverk af Vilhelm
PiitZj Lärare vid Gymnasium i Dören. Bearbetad
öfversätt-ning. Med en Tids-Tafla. Stockholm, Hörbergska Boktr. 1843.
106 sidor 8:o. (Pris 28 sk. B:ko.)
Länge och icke utan skäl bar man* klagat öfver brist på
dagliga läroböcker för • Riementar-undervisningf»n i Historien,
ocb det kan visserligen icke nekas, att åtminstone Medeltiden
i detta afseende varit mycket vankäfdad. Detta förhållande
bar medfört ganska menliga följder. Så har man ofta i
saknad af kompendier, som med lämplig korthet lemnade en
öf-versigt af Historiens alla perioder, hlifvit förledd att behandln
någon viss del — vanligen Gamla Historien — med en
utförlighet, som måste anses skadlig, så vida derigenom dc Öfriga
hlifvit alldeles försummade. Långt ifrån att fördöma allt
detaljstadium vilja vi endast hafva anmärkt, att det vid
Ele-mentär-nndervisningen ieke ar ovillkorligt kcrÖmvärdt. Der
är nemligen en redig Öfversigt af det hela den
hufvudsakliga-ste fordran, hvilken måste vara uppfylld, innan
undervisningen med fördel kan inlåta sig djupare i detaljerna. Ar det
ieke i det helas sammanhang, som detaljen först får sitt
högsta intresse och sin sanna betydelse? Väl har man till fördel
för det här klandrade förfaringssättet påstått, alt ett historiskt
intresse hos ungdomen lättare väckes och bättre bibehålies
genom att en historiens afdelning genomgås i sin fulla utför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
