Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XVI) - Notiser - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillika md Oceankusten emellan Oip Bojador ock de Brittiska öarnt
samt de Canariska ock Azoriska; de vidare grfinseuppgifterna i Norr
ock Söder firo mycket mera obestämda. Flaggor med rapen risa sig
ölVer de olika hufvudstäderna, ock på de tomma falten firo åtskilliga
upplysningar inskrifna. Dessa firo pa det Cataloniska språket, hvars
former också återfinnas i nomenklaturen. Ofrer Granada svajar finna
den moriska flaggan, öfrer Trapezunt den grekiska, ock om fanan
öfver Constantinopel ock Thessalonien verkligen fir den paleologiska, så
faller kartan före år 1415, då det sistnfimnda aftrfiddes till
Venetianerne. Den tillhör kvarken de egentliga verldskartorna ander
medeltiden, eller de blotta gradböckerna (portulan), utan de
hydrogeo-graphiska kartorna med flack projection, kvilka förestfilla kela eller
blott en del af den då bekanta verldeii. För öfrigt fir den, såsom
språket tillkfinnagifver, ett alster af den Cataloniska skolan, som i rykte
ock förtjenst tfiflade med den venetianska och gentiesiska. Den
Neapolitanska kartan intager i den kronologisk* ordningen andra rangen
ibland de bekanta minnesmfirkena af denna skola; den första tillhör den
ofvannämnda kartan af 1575; den tredje en karta af Matthias de
Vil-ladestes af år 1405; den fjerde rangen intager en anonym karta, upp—
tfiekt år 1789 i Markisatet Sombrello i Italien, hvilken hfinföres till
år 1450. Till dessa sluta sig Gabriel de Valseces karta af år 1459,
den öfver Majorca af Pedro ftoselli, af år 1494, ock den öfver
Valencia af Ortis, kvars ursprung sfittes tillbaka till år 1496. Af dessa
kartor gifva somliga, såsom den af 1575, hela den bekanta
verl-den, andra, såsom den Neapolitanska, blott den vestliga delen.
Studium af medeltidens geographi fir genom de få för banden varande
minnesmärkenas ringa antal ock förskingring ganska försvåradt, och
Mon-sign. Rossi skall genom denna kartas utgilvande och kommentering göra
detsamma en högst vigtig tjenst.
Jules Jfanin, känd för sina qvicka ock sinnrika feuilletonsartiklar’
oek romaner, kar nu vfindt sig åt ett allvarsammare slag af
skriftstfil-leri, och utgifvit en Histoire de Normandie, hvilken franska blad
berömma såsom ett mästerverk af skarpsinnighet, lfirdom ock elegans.
Mameluk-Sultanernes i Egypten Historia. Af Quatremères på
bekostnad af den Orientaliska öfversfittningsfonden började öfversfittning
af Makrisis verk bar förliden höst utkommit andra bandets första
af-delning. Den omfattar blott två regeringar vid slutet af 15:de
århundradet e. Ckr. f.
Balzacs sista dramatiska försök. Balzac fir en af de outtröttligaste
kfimpar man kan tänka sig. Trettio till fyratio band, som han kade
skrifvit med den fasta öfvertygelse, att han riktade verlden med
mister-verk, hemföll o till de lägsta klasserna af den läsande verlden — ”ils
avaient été tués sous lui”, sfiger hans biograf ganska sinnrikt —, utan
att den bildade publiken tog någon kfinnedom om honom. Slen kan
skref ock skref, till dess han findtligen, tack vare hans uthållighet och
tålamod, verkligen slog sig igenom. Nu finna hans romaner ett
oändligt antal läsare, och göra sin rund genom hela Europa. 8å synes
Balzac fifven på den dramatiska banan vilja tvinga sig till bifall, och hvem
vet, om ej detta, trötts hans första jämmerliga förolyckande, slutligen
skall lyckas honom? tiå kränkande hans båda första nederlag voro
(”Vautrin” och ”Les ressources de Quinola”) så har den outtröttlige
skriftställaren dock icke derigenom låtit afhålla sig att för tredje
gången storma den dramatiska ärans tempel. Ty vfirr har hans ”Pamela
Geraud”, som i slutet af förlidct år uppfördes på Théâtre dclaGaité,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
