Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XVI) - Notiser - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ker förolyckats, ock Balsae, som finne ej tycks vara sinnad att’rymma
ffiltet, måste se sis om efter ämne ett Qerde dramatiskt fÖrsölc.
Balzac kar denna gang icke personligt kunnat öfvertyga sig om sift
styckes ’ dåliga framgång. Han är nem ligen stadd på en resa till
norden, för att der samla ämnen för sin outtröttliga penna. Under tiden
kar hvarken publiken eller pressen afhållit sig att bryta stafven öfrer
hans arbete, byars framgång kan troligen beräknat i bankonoter, ock
kan lärer yfil ej försumma att i ett åskladdadt företal, liksom vi«i
”Vautrin” oèh ”Quinola”, hämnas på de skändliga ”gens des lettres.”
Den lärde Ùepping kar nyligen utgifyit en ny, alldeles omarbetad
upplaga af sin förträffliga ”Histoire des expéditions maritimes des Nor—
mands et leur établissement en France au ftO:ième siècle.” Detta orna—
aorgsfulla arbete bildar på visst sätt en inledning till Thierry’s
ryktbara arbete: ”Histoire de la conquête de l’Angleterre par les
Normands.” Om också Deppings arbete i stilens glans står efter Thierry’»
bok, hvaraf redan 8 upplagor utgått, så kan det säkerligen dermed,
mäta sig kvad solid lärdom ock skarpblick beträffar. Depping fir för
närvaraude sysselsatt att med understöd ocb på uppmaning af Fransk»,
regeringen besörja utgifvandet af en samling af vigtiga dokumenter,
rörande dels Paris med dess inrättningar ocb korporationer, dels mindre
bekanta delar af Förvaltningens historia under Ludvig XIV. Den
berömde Författaren kar dock icke glömt sitt fäderneslands litteratör,
utan fortfar att rikta de tyska tidskrifterna med högst interessanta ock
läsvärda bidrag.
Tableau historique et littéraire de la langue parlée dans le midt
de la France, et connue sous le nom de la langue romanoprovençaler
par M. Mary-Lafèn, Paris 1845. Detta arbete, eburu litet till sin
volum, är ganska märkvärdigt för de resultater af en djup lärdom ock
Stor flit, som det innehåller» Förf. tecknar först hastigt historien om
de äldsta folk, som bebodde Gallien, Celterue. Uti archeologiska lem—
ningar och namn på orter i synnerhet träffar man spår af Celtiskan,
som snart modifie crades genom beröringen med Romarne, sedermera
Phoenicierne ocb Grekerne och sist genom Götbernes och Arabernes
angrepp. Man kan säga, att det romaniska språket utgår ur dessa olika
dementers amalgamering, och att hvart och ett elements öfvervigt
alstrar dess särskilda dialekter. Förf. gifver åtskilliga ordserier, hvars
derivation är alltför klar, för att tillåta något tvifvel i detta afseende.
Han utvisar sålunda alla särskilda lager uti Sydfranska språket,
hvilket icke var annat än en sammangjuta ing’ af Celtiskan,
Celtobretoni-skan, C el tib er i sii an eller Baskiskan, Pboeniciskan, Grekiskan, Latinet,
Göthiskan och Arabiskan. Deretter visar han huru operationen till—
gick, och låter oss steg för steg följa(smältningsprocessen ända till den
tidpunkt, då språket var tillräckligt utveckladt för att gifva material
åt en rilr och originell litteratur. Sedan tecknar han i korthet
språkets fui’ändain£, och slutar med ett bibliographiskt appendix, som
omfattar en fullständig katalog på alla materialier, som Förf. kunnat
bringa tillsammans. Arbetet är ett dyrbart hjeipmedel för alla, som
befatta s:g med undersökningen öfver de Romaniska språken.
Ett verk, som i artistiskt afseende gör stort uppseende, har nyligen
b3ij-t utgifvas hos Didot: ”Galerie complète des tableaux des peintres
Ils plus célèbres de toutes les époques. Detta storartade verk skall
innehålla xner än i500 gravurer, af hvilka hvar och en är åtföljd af
Upplysande notiser och iithographiska uppgifter. Första häftet är fe«
dan utkommet ock berömmes på. det högsta af de Fransyska tidningarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
