Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XVII) - Böttiger, C. W. Om ett Svenskt poem, som ansetts vara författadt af Konung Erik XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eimu öfver de bogge ungfl ädliaggrfla Sten Svànieàoa Sture
(en swspn till Riksföreståndaren .Sien Sture d. y.) oob Peder
Axelsson Danery soQi I56& stupat i clt sjöslag mot Dauaka
flottan,, och med stor högtidlighet blefvo i Upsala Doàikÿrka
hegrafiiQ12). Dalin berättar, att 5,K. Erik författade ajelf på
vers dqras äreminnen, hyijket både för honom och dem var
berömligt”; men Celsius deretnot åberopar ett ställe i Tegels
Historia {Hist. Hr. 3fscr. p. 187) till stöd for den meningen,
att Bcurrcus pä Konungens befallning skulle kafva i rim
uppsatt dessa Epitnphier, hvilket Celsius också finner
”troligare” 1S). Likaså litet som nu v. Sljermuan, i sin förteckning
klaga etc.) angår, sä han en livar lättcligen öfvertyga sig om, att den,
utom ett tillägg a!’ några fä takter mot slutet, dem texten lfår krfifver,
är fullkomligt samma melodi, som den till Paul Gerhards bekanta af*
toupsalm: Nun ruhen alle JVàldcrt hvilken äfven i vår Svenska
Cbo-ralbok blifvit bibehållen för Spegels öfversäHniiig: Nu hvilar hela
jorden. Men — sager man — Paul Gerhard (1606—1676) var yngre
än Erik XIV« Runde ej den sednares melodi liafva blifVit använd till
den förres ord? Härtill svara.vi, att melodien är vida äldre än -båda
två., Ren xïf, enligt säkra intyg,, förfa (tod af Heinrich Isaak, som var
Kapellmästare hos Kejsar Maximilian I, och en lärjunge af ’den
utmärkte Kontrapunktisten Josquin dos Prés. Den skrefs af honom först
till en vcrldslig visa: vInspruck9 ich mtiss dich Ißssen” etc. —en I
Tyskland fordom allmänt spridd folksång — ock öivergick sedan, i
likhet ined så många andra gamla omtyckta ’folkmelodier 9. till
cboral-jnclodi.. Sammansmält med P.’Gerhards ord ljuder den ännu i ûlja
protestantiska kyrkor. Mozart utropade hänryckt, då hån en afton
•hörde den, efter Tysk sed, blåsas ur kyrktornen i Salzburg: Für dièse
Melodie wollie ich mein hestes JVcrk gehen. — Att Erik XIV auvfindt
den till en .af sina psalmer, bevisar att* den rçdan då ,var kämt iitô.m
Tyskland, sä framt ieke eljest en sednarc band lämpat melodien.tifl
orden. — För upplysningen om den gamla Tyska melodiens identitet med
den föregifna af Ii. Erik XIV, äfvensom för flera hithörande
upplysningar, har förf. att tacka en af sina vänner, Läraren vid Upsala
Ka-thcdralschola, Herr Mag. C. J. Björck.
l») En visa du K. Erik var flir JVarhcrg (1666) skall,, enligt
Wieselgrens uppgift (1. c. III. ii>4) finnas på Strö,
,3) Celsfhs citerar Tegels Manuser i pt. I Tegels tryckta
Historia finnes cj spår till ofvanstående förmodan. Tvärtom yttras der
(sid. 171), not) i bestämda ordalag: ”öfver honom (Sten Sture) har
Konung Erik XIV skrifvit till hans beröm ett Epitaphium på Svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
