- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1844 /
109

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XVII) - Böttiger, C. W. Om ett Svenskt poem, som ansetts vara författadt af Konung Erik XIV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ho« de äldre hä fda tecknare , nom skildrat Erik XIV»
lef-nad, skall mao förgåfves söka nlgot bevis för kaos
författarskap till ifrågavarande erotiska qväde. Ej ett ord om något
sä beskaffad! poëm förekommer kvarken hos Tegel, eller
Girs, eller Celsius, eller Dalin* *), v. Stjernman, i sitt
företal till Tegel »), uppräknar utförligt de af Erik XIV:s
efterlemnade skrifter, som, ”dels i egenhändiga handskrifter,
dels i säkra afskrifter, ännn åro i behåll.” Bland den aflidne
konungens poetiska arbeten, nämner han de tvenne latinska
sångerna : In te Domine speravi etc. och Cor mundum créa in
me Deus etc.; hvartill konungen äfven formales hafva satt
musiken; de kallas tvenne härliga Discant-s tycken uti fyra
stämmor. Äfvenså upptagas de tvenne botpsalmerna (N:o 248
och 249 i gamla Sv. Psalmboken = N:o 180 och 575 i den
nya): Beklaga af allt mitt sinne, m. m. 10) och O Gud, hvcm
skall jag klaga m. m. 1 *). v. Stiernman omnämner ej Epitaphi-

S) Lika så Htet vet Messenlos (Scondia lllpstrata), eller Loecenias
(Historia Suecana) något derom.

5) Tegel, Ken. Erics XlFis Hist. Stbm 1781.

Denna Psalm fanns intagen äfven i gamla Danska
Psalmboken. — ”Tbenna Bettrings wisoh sammanskref tben salige Konungen i
Stockholm, tå kan, för ett på åtskilliga 8venska Herrar ochristeligen
begångit mord, af tben Cfcsta Lotkerska Arckie-Biskopen salig Laur.
Petri genom ett skarpt bref straffad Högmark, Psalmopoeo-

graphia. 8(hm, 1756. «id; 76. Äktheten af nämnda straffbref har i
sednare tider blifvit med skäl betviflad. (Jfr. Skandia III. 1.)

* 11) Högmark 1. ç. sid. 167, säger honom haf?a sammansatt den
sista * psalmen i sitt fångetorn på öreby Slott.’ Den skall sedan hafva
blifvit på Tyska öfversatt af -Francisais îlhodus? ("Ack Gott, wem soll
ichs klagen, mein Schmers ist” etc.). Så yttrar åtminstone Högmark.
Men Mohnike, i-sina Hymnologische Forschungen, vet ej .till någon
Franciscus llbodus. ”Flera psalmer i Pomm. Gesangb. 11592, Greifsw.
Psalmb. 1597, Higisck. Gesangb. omkring 1609 m. fl. hafva en
början, som äfven af Kon. Erik torde vara lånad från Neder-Sachsaren
Hans von Göttingen: Herr Gott, wem soll ichs klagen11 etc.
(’Wiejel-gren 1. c. I, 148.) — Den vanliga uppgiften, att K. Eyk i sitt
fängelse äfven författat musiken till sina tvenne psalmer (jfr.
Wiesel-gren 1. c.) må gälla hvad den kan i afseende på den förstnämnda af
dem« Men, hvad melodien till den sednare (O Gud, hvem skall jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 15 20:45:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1844/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free