Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Theologi - [18] Ignell, Predikningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej neka, att då k*n först tog denna bok i band; det var med
en vis» bäfvan, att han skulle sakna all näring för christligt
och religiöst lif ; men han måste dock, efter genomläsningen, er*
kanna, att om man undertager en och annan punkt, sommera
rör sig inom det polemiska, han i allmänhet funnit dessa pre*
dikningar ej blott läsbara, utan ock uppbyggliga. Hvad som
isynnerhet utmärker dem är en lugnt fortgående bevisning,
samt ett klart och allvarligt genomförande af ämnet. Man
finner ej här, såsom ofta är händelsen i predikosamlingar,
idkeliga utrop och exklamationcr, som fylla hvarje hlad med
tiotal af frage- och utrops-tecken, och som i det stora hela
föga verka eller bevisa. Förf. tyckes till och med af
grundsats vilja hålla sig fri och oberoende af sådana slags känslo*
utgjutelser, då han nämner, att han varit betänkt på att å
företalet inrycka en kort afhandling om predikosättet.
Men om man icke kan neka, att Förf. med utmärkt
skicklighet vetat framhålla och tillfredsställa det ena momentet af
homiletikens fordringar, förståndets upplysning, kan Ref..
oak-tadt det gängse missbruket i afseendc på det andra, känslan»
uppeldande, icke undgå att anmärka; det Förf. nog mycket
förbisett det sistnämndas vigt och nödvändighet i ett
homile-tiskt fördrag. Att hålla medelvägen mellan de båda
ytterliga-heterna är utan tvifvel predikantens största förtjenst, och det
epa som det andra momentet fordrar sin tillbörliga omsorg.
Närvarande predikosamling innehåller 15 särskilda pre^
dikningar, hvilka i allmänhet omfatta ganska vigtiga ämnen,
och de flesta af dem äro väl utförda. Synnerligast har ref.
funnit sig tillfredsställd af pred. på Septuagesima och 9:de
sond. efter Tref. De som, enligt Förf:s tillkännagifvande,
blif-vit före tryckningen betydligt omarbetade, stå visserligen i
formelt hänseende Öfver de andra; skada blott, att han tyckes
bafva företagit denna omarbetning i alltför polemiskt intresse
och med för mycket afseende på sin egen ställning. I
predikningar bor allt enskildt och tillfälligt glömmas.
Med hänsigt till dessa predikningars formela beskaffenhet
äfvensom Förf:s kapacitet, djupa tankekraft, theologiska insigt,
ovanliga enkelhet, flärdloshet och lugna tankegång, kan
kritikens dom icke annat än utfalla förmånligt. Innehållet
der-emot ger anledning till många anmärkningar, och det är Förf.
säkert icke oväntadt, att de möta honom, ej blott i Sv. Biet,
hvaröfvcr han klagar, att det dömer utan att läsa, men ock
från dem, som först läsa och ransaka, innan de loforda eller
ogilla.
Sid. 16, 17 är exegesen alltför ensidigt drifven, då Förf.
vill göra sjukdom och allt slags ondttill liktydigt med djefvul.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
