Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Naturvetenskaper - [23] Förhandlingar vid Skandinaviske Naturforskarnes 3:dje möte - Botanik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ymoingarc näring utgör, sä som Iïr M. y U rar sig,
liufvnd-orsaken lill vâra odlade vexlers, sa kajlade, foradling. ”1
vilda tilislandet kämpande med sina nära slående grannar om
en ofla knapp föda, och knappast ägande plais för
utbredningen af rötterna, undergår vexten sällan de lÖrändringar, som
i otilade tilislandet hos honom äro vanliga.” Med hänseende
till de sålunda genom kulluren framhragta och af Sir M.
omnämnda förändringar hos kulturvexterna, må anmärkas, att de
vexter, som äro bestämda lill meniiiskaiis nytta, förändra vid
den omsorgsfullaste skötsel ej sitt utseende, men förändras
bäde i qvantitativt och qvalitativt hänseende sä mycket mera just
uti de delar, som uti ekonomiskt hänseende äro af vigt.
Så-hinda hlifva hos rolslagen, hos sallad — oeh kälarterna o. s. v.
roller, stam oeh blad förändrade, under det hl om niorna hos
alla dessas varieteter nästan äro fullkomligt lika, flera andra
ex. att förtiga. Med praktvexlerua är ål er förhållandet
annorlunda. Hos dem är det i synnerhet blommans delar, soni
i hänseende till färg, form, storlek o. s. v. undergår otaliga
förändringar. Gen.om frömjölets öfverflyIlning frän främmande
arter hildas konstmässigt talrika förändringar t. ex. hos
Pelargonier , Fuchsier, Colccolariur m. fl. vexter, och de sâlnnda
genom korsning framhragta plantornas blommor likna lill
färgen mera fadern, till formen mera modervextens blommor.
— En allmänt bekant konstprodukt äro för öfrigl så kallade
duhhla blommor, vid bildandet af hvilka dock inom olika
vexlfäiniljer förete sig olika förhållanden. Hos Crucifererne
gå befruktningsorganerne alltid dervid förlorade, och man får
alltså i detta fall af dem aldrig några frön. Hos Rosaceœ och
Rannnculaceœ äro befruktningsorganerne likaledes i mer eller
mindre grad förvexta, så att fröskörden alltid efter deras
dubbla blommor är osäker. Compositœ deremot ge i sitt
dubbla tillstånd alltid frön, i det hos dem ingen annan [-förändring-] {+för-
ändring+} försiggår, än att småhlommorna i midten antaga sam-
ma form oeh färg som kantblommorna. Hos mänga vexter
fördubblas aldrig blommorna t. ex. hos Labiater och
Umhclla-ter samt högst sällan hos Leguminosœ. Ilos somliga förstoras
blott brämet eller blombladen, och vissa oregelbundna
blommor närma sig vid odling till regulier form, såsom händelsen
är med Pelargonier och Viola tricolor, hos hvilka kronbladen
få mera rund form oeh blir nästan lika stora o. s. v.
V. Iakttagelser rörande Lnfvarncs utbredning och
historia, af C hr. Stenhammar (sidd. Gil—614). Sedan Förf.
antydt Lichenologiens vigt i vextgeografiskt oeh
vextfysiolo-giskt hänseende, samt vidrört huru densamma för 10 år sedan
fick ”sin lagstiftning” genom Lichcnographia Europœa refor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
